- Project Runeberg -  Sigrid Liljeholm. Roman af -a -g /
194

(1862) [MARC] Author: Fredrika Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bättre svågerlag kunde gamle kung Gösta liafva
skaffat sig, än denna fru Ebba och hennes
blodige och riksförrädiske man. Det var att siitta
bocken till trädgårdsmästare, när den der
Stenbockens, eller rättare, Stengetens slagtardräng till
man slapp som befälhafvare till Finland. Och
geten bräkte ännu på samma ton, sen bocken
kolat af. Jo jo, hon tänker spränga oss i luften,
påstås det, och har anlagt en mina i slottet; men
jag har derför befallt henne att vara oss till
mötes i porten. Vill hon skicka oss till lielfvetet. så
skall hon sjelf få vara den första, att helsa på
hin kales fru mamma, med en kärlig
systerhels-ning. Kaka söker maka, och gerna kunde de
fara med henne, alla de äreförgätne, upproriske
och hufvudljugare, Anders Larsson och andre,
som tagit sig före befallningen här vid Åbo."

Under det hertigen talade, hade han hunnit
till slottets yttre port. Här stod den stolta frun,
en hög gestalt, i djup sorgdrägt. Det endast föga
grånade håret betäckt af ett dok med breda
fållar, och den svarta flanellsklädningen fallande
fotsidt ned omkring henne. Endast de djupblå
ögonen och de hvälfda ögonbrynen aftecknade sig
på det i öfrigt marmorbleka ansigtet. Så stod hon
lik en bildstod, kall, orörlig, den stolta blicken
hvilaude på vägen. På hennes anlete blossade opp
en mörk rodnad, i det ögonblick hon igenkände
hertigen, som, med svärdet draget i högra
handen, beträdde vindbryggan; men den försvann åter
lika hastigt, och stel och blek, som förut, stod den
höga frun. Nu vände sig hertigen till henne och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:10:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rfsigrid/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free