Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med en stolt höjning på hufvudet svarade fru
Ebba: ”Leide lian, så stode icke Eders Furstliga
nåde här. Han hade väl gett Eder annat att göra
än att komma vid sitt skägg!”
Dessa fru Ebbas stolta ord har sägnen
förvarat, men icke hvad hertig Carl derpå svarade.
Det hände stundom, att ett djerft språk icke
misshagade honom. Det syntes, som om han deri
skulle funnit ett slags förvandtskap med sitt eget
sinne.
XXIII.
Sedan hertigens folk besatt slottet och noga
ransakat att intet förräderi kunde vara anlagdt
och sålunda ingen fara mera var för handen, hade
fru Ebba erhållit tillstånd att bege sig till sina
rum, der hon befalltes att qvarstadna, och vakt
ställdes utanför dörren. Afven hennes döttrar
fingo på begäran lof att komma in till henne, men
med vilkor att sedan der qvarstadna.
Sigrid erhöll icke samma tillåtelse, och
yrkade den icke heller med all möjlig ifver. Hon
fruktade att på det sättet bli stängd från hvarje
underrättelse utifrån, och hon kände ännu ej
hvil-ket öde som drabbat hennes trolofvade. Han hade
icke varit bland de uttågande tropparna, icke
heller bland dem hon genom fönstret sett på
borggården striicka gevär. Var han fängslad, var han
sårad, kanske död? Hennes oro steg med hvarje
ögonblick, hon visste ej till hvem hon skulle kunna
vända sig, för att få upplysning. Sedan fru Ebba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
