Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nåde har förbjudit att bortföra någon sårad officer.
Man vet ännu icke hvad han öfver dem besluter.
Alltså, vore han än eder fastman, såsom det synes
mig, så kan nu härvid intet göras. Och livad
angår att få bönfalla härom hos fursten sjelf, så
torde det föga hjelpa. Icke heller vågar jag bedja
om att få införa eder. Hans Furstliga nåde hör
visst en och hvar af trogne svenske män och
qvin-uor, som hos honom vilja söka rättvisa, men vill
icke besväras af husets folk och deras böner och
klagomål, ty de hafva icke gjort sig sådan nåd
värdiga. Gå derföre bort, unga flicka, icke hörer
hertigen eder."
rAck, hvad har väl jag stackars, unga barn.
gjort emot Hans Fursteliga nåde? Haf dock
barm-bertighet med mig. Kanske har ni sjelf en ung
dotter. Ack, hon ber med mig till edert hjerta.”
Den gamle krigarn strök sig om sitt gråa
skägg. Han blef varm vid tanken på hus och
hem. "Nå, så stå nu då der vid dörren och vänta
så länge. Hans nåde går rättnu härigenom.
Försök då om ni kan få honom att höra eder."
Vänta, hon måste vänta! Och hon kände med
ångest livad Enevald led för hvarje ögonblick och
huru möjligen hans lif berodde af snar hjelp. Hon
tyckte sig känna, huru de smärtor som anföllo
honom, skuro genom henne sjelf i hvarje ögonblick.
Men hon måste dock vänta, någon annan utväg
ägde hon ej. Hon måste ju, tillochmed, anse for
en lycka att henne tilliits att vänta; och dock
blef denna väntan henne för hvarje ögonblick mera
olidlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
