- Project Runeberg -  Sigrid Liljeholm. Roman af -a -g /
221

(1862) [MARC] Author: Fredrika Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Så liinge min faders hus iir ett fängelse, bor
åtminstone jag icke der. Förlåt mig, morkar, jag
kan icke finna mig der. Men då ni en gång
åtagit er denna ledsamma sak, så hoppas jag att ni
åtminstone gör livad ni kan, för att edert hus må
blifva för dessa damer en så dräglig vistelseort,
som det är möjligt, och att ni behandlar dem
som gäster och icke, mera än oundvikligt är,
låter dem känna att de äro fångar.”

’’I sanning, det måtte icke vara till lycka,
som hertigen hedrat vårt bus med detta
fortroende, då det genast medför den påföljd, att min
son glömmer sig nog långt, för att vilja
undervisa mig i mina skyldigheter. Dem vill jag dock
hoppas att jag kände innan du blef född.”

Welam bugade sig for sin mor i det han
sade:’ ”Guds fred, moder. Nu far jag till
Hufvesta. Vredgas icke på mig nu, morkär, när vi just
skola skiljas.” Han tog hennes band, kysste den
vördnadsfullt och fick af sin mor en kärleksfull
blick och några vänliga ord till afsked.

Så högt än fru Margaretha älskade sin son, så
glömde hon dock aldrig, att af honom fordra den
djupa vördnad, föräldrar denna tid ansågo sig äga
rätt till af sina barn, äfven sedan de voro
fullvuxna och utgått ur föräldrahuset. Welam var
kapten vid flottan, men inför sin mor var han
ännu den ödmjuke, vördnadsfulle gossen.

Herr Jörgen Bähr ville han deremot icke
anse med sonlig vördnad och ödmjukhet, ehuru
denne var gift med hans mor. Fru Margaretha
åter stod nu, mera strängt än någonsin, på sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:10:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rfsigrid/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free