Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nad i Finland, var färdig att landstiga vid
Stock-liolm. Hertig Carl lemnade Stockholm, för att
tåga emot konungen, och snart derefter var redan
hufvudstaden i de kungligas våld. Allt tycktes
lofva framgång åt konungens sak, endast stora
flottan, som nu låg vid Aland, kunde vinnas.
Fåfänga voro dock alla försök att vinna
Amiralerna Joachim Scheel och Peder Stolpe for den
kungliga saken. Hvarje budbärare, som insmög
sig bland besättningarna för att söka inverka på
dem, blef upptäckt och sänd till hertigen. Att
vinna någon af officerame vid flottan till ombud
för konungens sak, var således af hög vigt.
We-lam de Wyk hade uppehållit sig i land för
tjen-steuppdrag, nu skulle han bege sig ombord.
Flottan, så väl som hvarje annat verk i landet,
sades stå i konungens tjenst, men lydde endast
hertigen och användes af honom, när så
påfordrades, emot konungen. Mången slöt sig till hertigen
af full öfvertygelse om att det för fäderneslandets
väl vore vida önskligare att få till konung den
kraftfulle, verksamme Carl, än den tröge, bigotte
katoliken Sigismund, som dertill alltid skulle komma
att mera befatta sig med Polens, än med Sveriges
angelägenheter. Många af flottans officerare hade
icke egentligen gjort sig reda före, det något
annat kunde komma i fråga, än att qvarstå i sin
tjenst; flottan må sedan hafva blifvit förd enligt
konungens eller hertigens order. Till desse hörde
den’ mycket unge Welam de Wyk, så mycket
hellre, som i hans hem aldrig hade blifvit satt i
fråga hertigens rätt att handla såsom hau det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
