Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tade hon för att låta henne till sin fördel använda
någon af sina trollkonster, ty detta vore ju en svår
synd. Hennes ångest för fadren och
nödvändigheten att hastigt besluta sig, öfvervann dock
hennes tvekan, och hon lugnade sig med hoppet att
kunna afhålla gumman ifrån, att för hennes
räkning använda något signeri. Så snart Annika
började med sitt underliga prat, bäfvade Sigrid åter,
men något annat, som skulle förefallit farligt,
varsnade hon ej.
På de stigar der gumman med fullkomlig
kännedom och säkerhet förde dem framåt, möttes
ytterst sällan någon menniska. Sedan de vandrande,
dels till fots, dels med båt, tillryggalagt en så
lång väg, att Sigrids fotter började säga opp sin
tjenst, sade mor Annika: ”Siså, här är
nattqvar-teret. Icke är just bädden mjuk, men jag tänker
jungfrun sofver utan vagga i natt.”
Stället var en liten ödslig backstuga, der en
gammal gumma bodde ensam. Med af häpnad
helt runda ögon, stirrade kojans värdinna på sin
gamla giist, men syntes villigt ordna allt till de
vandrandes beqvämlighet, så godt hon kunde.
”Jo jo, jungfrun”, sade mor Annika, ”här måste
hon bo så trångt, när hon är nära det stora huset
i Åbo. Men, fina jungfru, kom bara och vandra
med mig åt hemtrakterna, jo der är ståt! Der
ska jag föra henne öfverallt i de rikaste gårdarne.
Hon ska inte behöfva vara rädd for dåligt
värdsfolk. Hi, hi, livar tror hon värdsfolket är? .Aro
de ej slagna kanske! Eller tror hon, att hon skall
snyrpa på sin fina näsa, åt att i bondens stuga ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
