Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dus död! Nå, det går an att jag ej känner mig dess
värre, och den döde söker ingen efter. Godsen,
nå, det måste väl så vara, det kan ej hjelpas.
Mina armar äro ännu starka. Men mor Metta,
det är allt bra tungt för henne, och du, kära barn!
Herr Enevald måtte dock väl icke rygga, för det
du är fattig. Nunnans lilla gods lär väl bli allt,
livad du äger. Det kostar på högmodet att ej ha
något att lemna dig. För mor måtte väl någon
utväg bli; så må vi dock tacka Gud att det gick
så, som det gick, för mig. Men visste hon intet
siiga om våra vänner, som lemnade qvar i faran?*
"Ack, fader, rysligt sladdrade hon
tillsammans om hlod och mord. Jag bäfvar att siiga
det hon sade. Jag vet ej om man hör tro henne.*
”Dödade?” frågade herr Erik dystert.
”Alla”, svarade Sigrid, i det hon
sammanknäppte sina händer.
”Johan Fleming?”
”Fader, äfven han.”
En lång tystnad rådde. Ingendera sade ett
ord. Slutligen bröt Sigrid tystnaden.
”Fader, här är ett papper, som mor Annika
gaf mig, det liir innehålla närmare upplysningar.”
Tyst uppsökte Sigrid de elddon, hon försett
sig med, för att stundom få ljus upptändt.
"Läs, mitt barn, livad det är.”
rI)et tyckes vara uppsatt af gamle Johan
Ber-tilsson, som det synes, för fru Ebbas räkning.”
”När hans herredöme blef tillsagd om
fre-dagsaftonen, att han om lördagen skulle gå till
döden, svarade hans herredöme, att han vore väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
