Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sonens kufvud; och nu sjönk modren tillsammans
för slaget.
Och dock’skulle hon nås af nya sorger.
Af-ven till fångarna hade burits sägner om gräsliga
mord, som åter forestado. Ännu mera blod skulle
gjutas, ännu flere ädla hufvuden falla. Just i dag
skulle ett nytt blodbad anställas på Linköpings
torg. De flesta af de dömda voro anförvandter
och vänner till de fångna fruntimren. Af deras
hustrur voro flera fru Ebbas nära vänner och
bekanta.
Fru Ebba satt i ett hörn af rummet.
Stundom for som en skälfning öfver hela hennes kropp.
Vid hennes fotter satt på en pall hennes dotter
Karin. Afven hon var stilla, försjunken i tankar;
men nu utbrast hon utan någon yttre anledning
i klagan, så djup och skärande, att Hebla flydde
ut i det yttre rummet, för att, äfven hon, der i
tysthet få gråta. Äfven hennes unga hjerta hade
lärt sig känna sorgens bitterhet denna tid, men i
dag framkallades hennes tårar oftast af tanken på
hennes vän och lekkamrat, Peder Banér, hvars far
var dömd, att denna dag gå till döden. Och så grep
henne den tanken, att kanske just i detta
ögonblick hans hufvud föll för bilan. Då betäckte hon
bäfvande ögonen med sina händer och hastade
åter in, for att i sin mors och systers närhet känna
sig mindre hemsk till mods.
Mildt lade fru Ebba sin hand på Karins
lockar. Det unga hufvudet sjönk ned på modrens
knä, der hon dolde sitt ansigte, under det hon
ännu skakades af konvulsiviska snyftningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
