Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
henne som min husfru. Men en längre tid har
förgått, utan att detta låtit sig göra, och nu har
jag ansett häst att upphäfva denna förlofning.
Jungfru Sigrid har längesedan slagit den i väder
och vind. och är troligen lika litet mån om mig,
som jag om henne.”
Domprosten ställde sitt tal till Enevald och
förmanade honom, att icke utan laga skäl söka
att bryta en ingången förbindelse, men Enevald
förklarade sig vilja förblifva vid hvad han gjort.
”Gerna”. sade han, ”såge jag, om jag icke vidare
skulle behöfva förklara mig i denna sak. Med
berådt mod har jag upplöst denna förbindelse,
och”, tilläde han med någon stolthet, ”jag tänker
icke vidare återknyta den.”
Yttermera tillfrågades Enevald, hvad han hade
gifvit jungfrun i fästningsgåfvor. Han såg
tveksam ut, som om han knappt velat svara härpå.
Fru Metta steg nu fram och sade: ”Ja, det är
lika mycket, det vet jag lika väl. De gåfvor hon
fått, k.änner jag nog, fastän nästan alltihop
sköfla-des då hans furstliga nåde lick in Åbohus. Det
var tvänne silfverskålar, ett tröjeverke med
stoffering, en kjortel af ljusblått atlask med hvitt
gyllenduks förslag och stifter på ärmarna, en
huf-va med små rosor och perlor och med rödt silke
och kantilier, och dertill en ring, god for stygn.”
Nu framkallades mäster Sigfrid Aronsson
For-sius, som aflade vittnesmål om den trohet och
ömma vård, som jungfru Sigrid hade egnat sin
trolofvade, då utan henne hans lif troligen hade
varit förloradt. Enevald Fincke åhörde allt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
