Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Om Utskylder och Rotering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ningen för hela Åland kom at bestä i 3 Dal. 19
öre Silfvermynt, Kronan til förmån, enligt en
enmärkning vid slutet af den nya Jordboken.
Räntan som af bemälte Herrar faststäldes är,
enligt den då författade Jordboken: 397 Daler
80 öre Smt Skattepenningar, 48 Daler 26 öre
äsnnsanavenng.r, 788 Tunnor Spanmål, 1496
Lisp. Smör, 254 Lisp. Fläsk, 260 Lisp. Torr Fisk,
1828 stycken Foglar, 1470 Lass Ved, 429 Lals
Hö, 14000 Dagsverken, 56 Kor, 114 Får, 331
alnar Walmar, 53 Tunnror Strömming, 45 Kiof
Torsk och 8 Tunnor Tullmjöl. Persedlarne
värderades til 2449 Daler 24 öre S:mt, och blef
hela Råntan således 8896 Daler 16 öre
Silfvermynt. Denna Summa svärade den tiden emot vid
pass 10000 lod silfrer,; men uträknas
Persedlarne efter varors värde närvarande tid, til
exempel efter 1790 års markegång; så fodras til
samma Räntas afbördande omkring 10000 Rual.
eller dubbelt mera redhart mynt, än år 1661 då
skattsäggningen skedde.
Utom denna Jordeboks Rånta betaltes detta
tidehvarf redan alla de utlagor hvilka kallas
Mantals Ränta, och hvaraf endast
Skjutsfärds-penningarne äro uptagne i ofvannämnde jordbok.
Kronotionde, Mantalspenningar, Lagmans och
Häradshöfdinge Ränta hörde äfven til vanliga
utskylder. Alla dessa ouptagne utlagor, kunna med
säkerhet värderas til inemot dubbelt emot
Jordboks Räntan. Erfarenheten visade, at 1651 års
Skattläggning öfversteg Landets förmåga, och
genom Kongl. Maj:ts Bref af den 2 Martii 1736
beviljades en billig förmedling. Större delen af
M Aland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
