Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Om Folkmängden och Sjukdomarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— 226 —
Till del sukdomar som på Åland äro mera
dödande än annorstädes, hör enligt Tabellverket,
Frossan. De dödas antal stiger til ½-, då i
Skara stift endast en ibland 257, och i
Westerås stift en ibland 338 dör af denna sjukdom. Å-
ren 1775, 1776 och 1777 voro i synnerhet
ödeläggande, och medtogo 73 personer. Professoren
och Riddaren Johan Haartman har anmärkt, at
ganska svåra Frossor dessa åren äfven voro
gång-Bara omkring Åbo, och härleder deras orsaker
af väderleken (25).
Deras antal som dödt af Hjertsprång,
Ryckningar och Tandplägor, är säkerligen 3 än
Tabellverket upgifver. En stor del af dem som
aflidit i dessa sjukdomar, hafva blifvit upförde
under oangifven sjuka.
Af Vädelig händelse onkommer hvar 47:e.
De drunknades antal utgör ¾ af hela summan,
och är denna ovanliga förlust en följd af ortens
belägenhet, näringar och rörelse. I Skara stift
räknades år 1791 endast en drunknad af 258
döda.
Hvar 107:de Barnsbörd kostar modrens lif.
Öfver hela Riket är hvar 94 barnsäng dödlig;
men i serskilta landskaper är förhållandet mycket
olika. I Österbotten dör en barnföderska af 156,
och i Westerås stift en af 130, deremot i
Tavastland en af 83 och i Stockholm en af 70. I
London kostade år 1791 hvart 116:de barn
modrens lif, och i Berlin år 1785 hvart 95:te. I
Leip-
(25) Vett. Acad. Handlingar 1781, 1 quxt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
