Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Om Allmogens Lefnadssätt, Lynne och Språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
e— 249 —.
med Alander (2) härleda Ålänningarne från
Tyskland vore en öfverdrifven förslagsmening. Til
egna talesätt på Ålaud hör bruket af ordet
liksom hvarmed ej någon likhet utan en
verklighet betecknas. Liksom Anders Nilssons hustru,
liksom sjuk, betyder härstädes: Anders Nilssons
hustru, verkeligen sjuk.
Många egenteliga Provincialord torde ej
sinnas. Ådqkilliga i allmänhet obruhliga ord
nyttjas väl på Åland; men större delen af dem äro
gemensamma mud någon annan landsort. Til
exempel: Gemen (höflig, attig, familiaris)
Vigtig (passande, skicklig, aptus) brukas i
Roslagen. Mäs af (försvinna, evanescere, deperire)
Velkare (bäftre, melius) nyttjas af
Uplänningarne. Gäfvest (vanligen, communiter), Slätta
(uphöra, celtare), Trösta (kunna, posse), äro
vanlige i Vestergöthland och Norring (compass, Pyxis
nautica), Oår (missväxt, annonæ difficultas), i
Gottland. Flere ord som -allmänt nyttjas i
Rikets skärgårdar, och med hvilka föremål
betecknas, som nästan endast sörehkomma i dessa orter,
och således lätteligen kunna vara okände hos en
stor del af Rikets invånare, borde krappast
räknas til Provincialord, emedan de ej kunna
uttryckas utan omsvep. Til exempel: Haar
(stengrund som är jämnt med vattubrynet), Sud
cslidan af et fartyg eller en båt), Dyning
Chassvågornas brytning efter storm), Agga (ström af
vägor emot landet), o. s. v.
Q 5 Egna
(2) Encomia & Laudes Districtus insularis moris
baltici. 1677.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
