- Project Runeberg -  Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 3 /
49

(1894-1907) Author: Herman A. Ring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aktiebolaget Finspongs Styckebruk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



Aktiebolaget Finspongs Styckebruk.



En af vår svenska storindustris äldsta härdar är Finspongs
kanongju-teri, *le^get ’ Risinge socken af Finspongs härad vid Finspongsåns
ty -* utlopp i sjön Dofvern.

Odlingen i trakten är mer än 500 år gammal.

Det berättas, att på 1300-talet finnar bröto bygd vid den elf, som
utfaller i sjön Glan på dess vestra sida, och att deras spång öfver forsen gifvit
upphof till namnet Finnspong eller Finspong, som det numera skrifves. Redan
vid denna tid förekom grufdrift i trakten, men först två hundra år senare hör
man talas om »Finspongs hammare».

1573 nämnes Finspong i årets bergslags räkenskaper. Ett litet bruk
fans då der, som till en början drefs för kronans räkning, men 1587
utarrenderades till W. de Wijk, hvilken tyckes hafva innehaft det till 1599, då det
återgick till kronan. På uppdrag af Louis de Geer, svenska jernförädlingens
grundläggare, sökte Welam Gillinson de Besche att med de Geer som
för-lagsman få af svenska kronan arrendera Finspong med dess brak och län, och
affären skulle drifvas i de Besches namn. Derpå följde ett k. bref den 16
juli 1618, hvari ofvannämda gods öfverläts till de Besche såsom pant för en
de Geers fordran hos kronan.

Sedan de Geer blifvit svensk medborgare och adelsman, köpte han
1641 hela F:s gods, som då bestod af 79»/* hemman, jemte 5Va hemman i
Dannemora bergslag, för 50,557 riksdaler, 38 öre, 6»/* penning i specie,
köpeskillingen beräknad efter egendomarnes ränta till halffemte procent. De Geer
gjorde Finspong »till den svenska storslöjdens förnämsta härd.»

Älven i öfrigt gjordes af de Geer allt för brukets utveckling. Der
vidtog en verklig blcmstringsperiod. Murmästare, smältare och kolare,
hammarsmeder cch byggmästare inkallades från Flandern, och kanongjutningen
drefs upp.

Jemt två hundra år stannade Finspong i de Geerska familjens ego.
Efter att i några år ha innehafts af annan egare, inköptes det 1856 af
dåvarande förvaltaren, Carl Edvard Ekman, som genom • sin energi och företag-

samhet gaf bruksrörelsen ett betydande uppsving. Han förenade med Finspong
1857 Stens brak och utvidgade det ytterligare, så att det 1880 hade en
befolkning af 5,000 personer.

Under Ekmans förvaltning blef Finspong landets största etablissement
för kanontillverkning, från hvilket både Sverige och andra länder försågo sig
med tidsenliga kanoner, och jemväl i andra delar af brukshandteringen blef det
betydligt utvidgadt och lörbättradt. Äfven skogsskötseln vid Finspong bedrefs
rationelt så, att på få, om ens något enda ställe inom landet vidtagits så
kraftiga åtgärder för skogs återväxt som på Finspong, der på ett enda år ända
till 900 tid planterades med fura- och granplantor.

1885 öfvertogs bruket af Aktiebolaget Finspongs styckebruk med ett
kapital af 4,000,000 kr., fördeladt i aktier å 5,000 kr. stycket.

Till bolaget höra Finspongs bruk och landtegendom, Lotorps bruk,
Stens bruk samt Grafvesfors stenhuggeri och stensliperi, hvarjemte detsamma
disponerar öfver åtskilliga jerngrafvor.

Redan r 881 omfattade bruket jemte masugn med tillhörande rostugn
vid Stens bruk: 2 masugnar och 2 rostugnar vid Finspong, 10 Lancashire
smälthärdar vid Lotorps bruk, 1 vid Finspong, der dessutom finnas 3
väll-ugnar, valsverk, kanongjuteri med 5 reverberagnar, mekanisk verkstad m. m.

Nu finnas der kanongjuteri, mekanisk verkstad, 2 masugnar, gjuteri,
fin- och grofvalsverk för jern och stål, plåtvalsverk, spik- och hästskofabrik,
och railspikfabrik, samt derjemte mejeri och slagteri, samt qvarn m. m.

Utom kanontillverkningen, som är väl känd ej blott i Sverige utan
mångenstädes i utlandet, såsom Danmark, Holland, Ryssland, Egypten och andra
länder, tillverkar Finspong nu bl. a. jernvägshjul och qvarnverksvalsar,
kuggväx-lar och koppeltrillor, plogar och harfvar, yxor, borrar, spett och släggor,
hästskor och spik, m. m.

Brakets nuvarande disponent är M. Axel Ekman, ingeniör för den
mekaniska afdelningen K. Saxenberg, konstruktör H. Thronsen och chef för
valsverk och hammare J. A. Dahl.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:54:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rhasvindus/3/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free