- Project Runeberg -  Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 3 /
125

(1894-1907) Author: Herman A. Ring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hofors Jernverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


Hofors Jernverk



Hofors jernverk, som är det äldsta i provinsen Gestrikland, anlades under
förra delen af 16oo-talet vid det vattendrag, som utgör aflopp för sjöarne
Hinsen och Hyen med deras vattenområde. I likhet med en mängd
andra små jernbruk i trakten erhöll Hofors sina malmer från Torsåkers grufvor,
som för gamla tiders små tillverkningar gåfvo rikligt med malm. 1 mån som
tillverkningarna ökades i masugnar och smedjor, började dock äfven malmer
från Norberg att användas och senare äfven från Bispberg och Vesterbergslagen.

Egarne af Hofors dels nybyggde, dels förvärfvade genom köp ett flertal
af ortens små jernverk och bedrefvo en omfattande jerntillverkning efter de på
olika tider brukliga metoderna vid Hofors, Robertsholm, Montrose, Hammarby,
Kungsgården, Kungsfors, Uhrfors och Kratten förutom vid ett antal masugnar,
hvari de egde och brukade större eller mindre andelar. De behöfliga träkolen
erhöllos till öfvervägande del från egna skogar. Så länge alla transporter skedde
med dragare eller sommartid delvis på sjöarne, måste dock tillverkningarna blifva
ganska begränsade, och först efter jernvägars byggande genom orten kunde en
mera koncentrerad tillverkning böijas.

Lancashiresmide drefs i stor utsträckning från metodens införande i
Sverige, och till dess på 1870-talet tillverkningen af götmetall på bessemermetoden
vunnit allt mera insteg, då förarbetena för anläggning af ett bessemerverk vid
Hofors böljade. Detta färdigbyggdes jämte 2 nya masugnar och ett
götvalsverk på 1880-talet, och i samma mån, som tillverkningen således ökades och
koncentrerades vid Hofors, nedlades lancashireverken, så att denna tillverkning
slutligen fullständigt upphörde.

För att erhålla tillräcklig drifkraft för verken vid Hofors sammanfördes
genom kanalisering och tubledning den tillgängliga vattenmängden till ett 92
fots fall. De från göt vid Hofors utvalsade ämnena transporterades till
Kungsgården för utvalsning till stångjern, finjern eller tråd. Då därvarande valsverk
som i sammanhang med sågverk drefs med ånga och ursprungligen var byggdt
för valsning af lancashirejern, icke längre kunde motsvara de fordringar, som
numera ställas på längder och dimensioner af götmetall för export, så blef
nödvändigt att bygga nya valsverk, som förlädes till de vid Hofors redan
befintliga verken. Då emellertid den där tillgängliga vattenkraften var för tidigare
behof disponerad, så måste mera kraft tillföras, och skedde detta genom
elektrisk öfverföring från ett i samma vattendrag genom kanalisering och tubledning
uttaget 100 fot högt vattenfall, beläget cirka 2,5 kilometer från Hofors. Medels
6 turbiner kunna där uttagas 1,400 hkr för valsverk, hjälpmaskiner och
mekanisk verkstad, och blefvo 3 af Hofors valsverk således de första uteslutande på
elektrisk väg drifna valsverk, som existerade.

Jernverket, som numera eges af Hofors aktiebolag, utgöres af 2
masugnar, bessemerverk med 2 konvertrar, en martinugn, göt-, medium-, tråd- och
finvalsverk, 2 hydrauliska pressar, ånghammare och lufttjederhammare samt
erforderliga hjälpmaskiner. Alla dessa verk äro sammanförda i en större
bygg-nadskomplex. Vid verket finnes äfven gjuteri och mekanisk verkstad.

Masugnarne äro liksom de därtill hörande rostugnarne af den i Sverige
vanliga typen, arbetande uteslutande med träkol. Den ena öppen, den andra
sluten med Tholanders uppsättningsmål för gasens fullständiga tillgodogörande.
Bessemerverket arbetar med tackjern direkt från masugnarne såsom vid alla
svenska bessemerverk. Chargernas storlek 3‘/a till 4 tons. Martinugnenför 15 tons
charger eldas med gas, uteslutande framställd af ved föruppnående afhögsta kvalitet.

Ungefärliga årstillverkningarna äro ix.ooo tons tackjern, 18,000 tons
bessemer- och martingöt samt 15,000 tons valsadt, smidt eller pressadt gods
såsom slutprodukt. Cirka 500 arbetare sysselsättas direkt vid jernverket förutom
dem, som arbeta i grufvoma och skogarne.

i

Drifkraften erhålles dels från ofvannämnda 2 vattenfall om 92 & 100
fots höjd med turbiner pä tillsamman 2,900 hkr, dels från 7 ångpannor om
tillsamman 500 hkr, däraf 3 pannor tillgodogöra afgående värmen från vällugnarne.

Bruket står i förbindelse med Gefle—Dala jernväg medels 5 kilometer
normalspåriga jernvägar. Inom verket ske transporterna på ett jernvägsnät med
2 fots spårvidd. Malmen från Torsåkers grufvor transporteras på en delvis
kanaliserad pråmled, som medels jernvägar står i förbindelse med grufvoma och
masugnarne.

Hofors produkter utgå från verket till hufvudsaklig de! i form af
äm-nesgods och stå i kvalitet och renhet bland de bästa i Sverige tillverkade, då
därtill uteslutande prima råmaterial användas. Största delen exporteras till
manu-fakturbehof, som kräfva bästa götmetall.

Hofors aktiebolag drifver utom jernverket vid Hofors en hästskofabrik
vid Uhrfors samt rörvalsverk vid Kungsgården, där äfven försågas cirka 3,000
standards trävaror från dels aktiebolagets egna, dels köpeskogar, de förra
utgörande en areal af cirka 25,000 hektar. Produkterna från bolagets omfattande
landtbruk förädlas vid Storviks nybyggda mejeri.

Elektriciteten användes vid Hofors såväl till belysning som för
kraftöfver-föring. Då belysningsanläggningen är mycket enkel och systemet ej väsentligt
afviker från det vid liknande anläggningar vanliga vilja vi här rörande detsamma
endast meddela de hufvudsakliga siffrorna. Belysningsnätet är anordnadt enligt
3-trådssystemet, och matas af 2 st. likströmsgeneratorer af 30 hkrs kapacitet
hvardera, begge drifna medelst rem från axeln å en 100 hkrs turbin. Spänningen
är 110 volt å hvar sida om noll-ledningen. Såväl båg- som glödlampor användas.

Under dagen erhålla jämväl några motorer om tillsammans c:a 40 hkr
ström från belysningsnätet.

Under det att den elektriska belysningsanläggningen vid Hofors således
ej har att framvisa några särskilda egendomligheter, har däremot systemet för
öfverföring af kraft tilldragit sig uppmärksamhet ej endast i de elektriska
kret-sarne utan jämväl väckt intresse bland tekniker i allmänhet. Det är icke
allenast ett faktum, att ifrågavarande anläggning var den första för drifvande af
valsverk uteslutande medelst elektrisk kraft, utan voro de elektriska motorerna
de största i sitt slag, som vid anläggningens utförande ännu tillverkats i världen.

Generator- eller primär-stationen är belägen vid det ofvan beskrifna 100
fots vattenfallet. Turbinerna eller vattenhjulen äro 6 stycken, konstruerade och
levererade af firman Qvist & Gjers i Arboga. Två af dessa turbiner äro af en
speciell konstruktion; hvardera är sammansatt af 2 hjul, och kan man härigenom
erhålla på samma axel antingen 300 hkr vid 480 hvarf pr m. eller 200 hkr vid 320
hvarf pr m. De fyra återstående turbinerna hafva endast ett hjul hvardera
och äro af följande dimensioner: två stycken 300 hkrs för 480 hv. pr m., en
150 hkrs för 515 hvarf pr m. och slutligen en 40 hkrs för 720 hvarf pr m.

De elektriska maskinerna konstruerades och levererades samtliga af
Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget i Yesteräs. Härvid beslöts att tillämpa
det välkända trefassystemet, till hvars samtliga svenska patent omförmälda bolag
förskaffat sig uteslutande rätt af numera aflidne Jonas Wenström, hvilken 1890
1 vårt land uttog fullständiga patent rörande trefassystemet.

Generatorerna äro alla direkt kopplade till hvar sin turbin. Hvardera
af de 300 hkrs turbinerna drifver en 4-polig generator af motsvarande kapacitet,
arbetande med en spänning af 900 volt (mätt emellan neutralpunkten och
hvardera polen). Fältmagneterna, utförda af gjutjern, äro stillastående under det att
armaturerna (utförda af lamelleradt jern) äro roterande. Armaturens diameter är
1950 mm. och dess (lamellerade) längd 720 mm. Den normala frekvensen är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/3/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free