- Project Runeberg -  Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 3 /
399

(1894-1907) Author: Herman A. Ring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nydqvist & Holms Verkstäder i Trollhättan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



NYDQVIST & HOLMS VERKSTÄDER

I TROLLHÄTTAN.



TROLLHÄTTANS Mekaniska Verkstad grundlädes vid
midsommartid år 1847 af herrar J. M. Lidström, A. Nydqvist och C.
O. Holm. De två förstnämnda hade i början af 1830-talet
varit studiekamrater å dåvarande Teknologiska Institutet i
Stockholm och ägde de för verksamhetens bedrifvande behöfliga tekniska
kunskaperna. Den tredje delägaren hade Nydqvist lärt känna vid spinnerierna
i Mölndal, där han gjorde sina första praktiska rön på ingeniörsbanan, och
ingick han som kameral kraft i bolaget.

Verksamheten börjades med mycket små resurser på ett stenigt,
oländigt område, som af bolagsmännen arrenderades af Trollhättans
Kanalbolag, och erhölls efter rödjningsarbeten af för deras förhållanden vidsträckt
natur den första lokalen för mekaniskt arbete under tak på senhösten 1847.
På ett område af 827,$ m* inrymdes maskinverkstad, smedja, gjuteri,
plåtslageri och snickareverkstad samt ett litet kontor och ett par bostadsrum.
Arbetet bedrefs af de tre männen med all kraft till år 1850, då triumviratet
bröts genom Lidströms död, hvarefter hans andel af de båda kvarvarande
bolagsmännen inlöstes. Från denna tid existerar firman Nydqvist & Holm.

Verksamheten blef hastigt mycket liflig, och det visade sig snart, att
det befintliga verkstadsområdet var för litet. Ar 1856 vidtogos redan de
första utvidgningarna, i det att en särskild gjuteribyggnad på en area af
24 14„s m’ och en tillbyggnad för kontor och ritsal om 10,3x7,5 m.
uppfördes.

Under de närmast följande åren fingo utvidgningsarbetena hvila, men
tillverkningen, hvilken hufvudsakligen bestod af gjutgods och maskiner för
Iandtbruk, bergverk, kvarnar o. s. v. samt turbiner ock lokomobiler, ökades
ständigt och tvang vid midten af 1860-talet till nya tillbyggnader.
Maskinverkstaden var år 1864 redan för liten och utvidgades. Är 1865 hade
smedjan och plåtslagareverkstäderna ej längre behöfligt utrymme i de gamla
lokalerna, hvarför en byggnad om 47,5 14,8 m’- uppfördes, inrymmande
vällugn och ånghammare. Slutligen inrättades år 1867 ett mindre
metall-gjuteri, och uppfördes en trevåningsbyggnad, inrymmande förråd, kontor
och modellverkstad.

Emellertid hade under dessa sista år lokoinobiltillverkningen gjort
firman synnerligen väl känd. Genom det stora släktskap, som
otvifvelak-tigt förefinnes mellan denna typ å stationär ångmaskin och järnvägarnes
dragare, fördes verksamheten osökt, ehuru icke utan svåra strider med den
tidens sakkunnige in på ett område, som för den framtida utvecklingen
skulle blifva af största betydelse. Så levererades år 1865 det första
lokomotivet till Uddevalla Vänersborg- Herrljunga Järnväg, och som bevis på
arbetets godhet må nämnas, att detta lokomotiv var i oafbruten tjänst till
år 1897, då det af firman återköptes. Sedan nu isen en gång var bruten,
inkommo flera beställningar å lokomotiv, och Statens Järnvägar började så
godt som genast uppmuntra denna nya industri, hvilken ock allt sedan vant
verkstadens specialitet.

Byggnadsverksamheten fick emellertid hvila under dc återstående
åren af 1860-talet, och den enda väsentliga förändring i verkstadens
tillvaro, som torde bemärkas, är inköpandet från kanalbolaget af det af firman

disponerade området. .... .

Men är 1871 skedde en rätt stor förändring i verkstadens skötsel,
i det att C. O. Holm pä grund af tilltagande älder drog sig tillbaka från
meddelägareskapet och helt och hållet

qvist som ensam ägare,

och under hans insiktsfulla ledning är det som |

& verkstaden sedan så snabbt utvecklade sig till de dimensioner den nu har.
Det synnerligen storartade uppsving, särskildt på kommunikationsområdet,
som ägde rum inom landet i början på 1870-talet, inverkade äfven på
verkstadens verksamhet. Lokomotivtillverkningen, som från första stunden
kommit in på rätt stråt, sköt god fart och tvang till nya utvidgningar. På så
sätt tillkom år 1872 en rymlig pann- och montageverkstad om 70.- 24 m.
med en hel del nya verktygsmaskiner, och samtidigt uppfördes ett gasverk
med klocka för belysning i verkstäderna. Nu hade för några år framåt
erforderligt utrymme för tillverkningen erhållits, och byggnadsverksamheten
låg också nere i 6 år, då (år 1878) en plåtugn uppfördes vid smedjan
(nu-! mera borttagen). Sedermera erhöll uppsättningsverkstaden en tillbyggnad,
inrymmande rum för profning af pannor och målareverkstad. Senare (år
1882) förlängdes denna byggnad och inreddes med mindre verktygsmaskiner.

Med tillverkningen var allt fortfarande stadd i ökning och
nödvändiggjorde nya utvidgningar. Nya tomter måste inköpas, och åren 1885—86
uppfördes nytt gjuteri 34: 24 m., snickareverkstad med modellförråd 41,5 11,8
m., pann- och maskinhus med pumpverk. Samtidigt anlades vattenledning
och anordnades i samband härmed eldsläckningsväsendet. Vidare
tillbyggdes kontorslokalen, och har den sedan ytterligare utvidgats paralellt med
[ verkstadens nybyggnader. Snart nog blef pann- och montageverkstaden för
liten för sitt ändamål, och det blef nödvändigt att uppföra en ny
pann-verkstad. Detta arbete påbörjades år 1888, och år 1890 var den stora,
tidsenligt inredda plåtslagareverkstaden, täckande en yta af 50.- 30 m. färdig
att användas. 1 denna monterades 2 stora plåtugnar, hydraulisk plåtpress,
nitmaskiner och öfriga för ett rationellt pannarbete behöfliga maskiner.
Men redan år 1893 var utrymmet för litet, och för att få plats med flera
verktygsmaskiner och särskildt bereda utrymme för lättare plåtslageriarbeten
uppfördes en tillbyggnad om 14x38,5 m. För denna byggnad uppfördes
äfven en särskild ångcentral med en vertikal trippelexpansionsångmaskin.

Hittills hade uppsättningen af lokomotiven, som nu var den
hufvud-sakliga tillverkningen, delvis försiggått i den år 1872 uppförda verkstaden,
men den slutliga uppsättningen fått ske vid en depot, som verkstaden äger
vid Bergslagsbanans station, dit samtliga delar fått transporteras på
landsvägen, då spårförbindelse mellan verkstaden och järnvägen saknades. Att
detta var till stort men för tillverkningens rationella bedrifvande är ju klart,
och då vid denna tid verksamheten allt mera tilltog, blef det ett lifsbehof
för anläggningen att erhålla direkt järnvägsförbindelse med stationen.
Firman anhöll därför redan år 1892 om koncession för en bredspårig bana,
hvilken skulle sträcka sig från ett sidospår vid Trollhättans station längs
samhällets östra sida, med en svängbro af 20,8 m. öfvergå Trollhätte kanal
midt för verkstaden och sedan på en 72 m. lång viadukt af järn sänka sig
ned till verkstadens nedre plan. Denna bana, som blef färdig år 1894, har
en längd af 2,8 km., användes utom för transporterä fven för profkörning af
de nya lokomotiven.

Från denna tid inkommer verkstaden i en synnerligen liflig
utvecklingsperiod, då på c:a 10 år anläggningen nära nog fördubblades. En
tillbyggnad till maskinverkstaden, innefattande materialprofningsanstalt och
metallsvarfafdelning uppfördes samma år (1894), hvarjämte en
sammanbind-ningsbyggnad mellan den gamla maskinverkstaden och f. d. gjuteriet,
numera inredt till montageverkstad, utfördes. Vidare tillbyggdes och
ändrades kontorslokalerna under de följande åren, och ett stort, ljust ritkontor
inreddes.



w*—

©s

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:54:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rhasvindus/3/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free