Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXYII
söka sin tillflykt hos sin bror och svägerska, hvilken senare
han ville undfly. Han sökte alltså kondition i Yestervik *),
men förgäfves, han tänkte på Greifswalds universitet, men
äfven deraf blef intet. Hans öcles obevekliga bud blef: till
Tuna! Men innan han lemnade Upsala och vännerna i Y. Y.,
tog han i sammankomsten d. 3/6 afsked af dem, som vi förut
antydt. Bottiger säger, att det skedde i ett »tal på vers»,
men det är endast i afseende på senare hälften sant. Yi
anföra här inledningen, som är på prosa, och slutet af den
versifierade delen, som ej är utan betydelse:
»Mine bröder! Förlåten mig, att jag ännu en stund
vågar uppehålla eder; men då clet i dag är den sista gång
jag ser eder församlade, den sista gång jag är en länk af
eder kedja, tillåten mig att ett, ögonblick längre njuta denna
lycka. Och emottagen nu min innerliga, min uppriktiga
tacksägelse för de flera utmärkta prof af vänskap ni mig
bevisat. Yid den första inrättningen af detta samfund kallade
ni mig till ledamot **) deraf och jag var äfven den förste,
som fick ett prof***) af eder uppmuntrande godhet. Ja,
mottagen min tacksägelse för de ljufva, de upplyftande stunder
jag tillbragt i edert sällskap och för det öfverseende, hvarmed
ni rättat mina fel.
Ofta lofvade mig det bedrägliga hoppet att länge få vistas
ibland eder, att länge få styras af edra varningar och, om
ej följa eder lysande och snabba gång på Snillets bana,
åtminstone på närmare häll beundra dem. Men äfven detta
hopp slog mig fel, och af de ynglingar, som utgjorde detta
sällskaps början, som först egnade sig at vitterhetens yrken,
är jag den förste, som för evigt slits ur edra armar».
(Härefter öfvergår tal. till den versifierade formen, klagar öfver att
när hösten kommer och vännerna äter samlas till gemensamma förädlande
"*) Om någon »bosättning i Stockliolm», hvarom Böttiger utan uppgifven
källa nämner, liöres ingenstädes ett ord.
"*"*) Han var dock sjelf med bland stiftarne och således ock med bland
do kallande.
***) Hammarsköld var den förste som inom sällskapet d. 23/io 1803
tillerkändes pris för ett erotiskt poem »Afsked till Lydia», ett obetydligt stycke,
hvari förnimmas genljud från Kellgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
