Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIII
CL Livijn talade om »Lifvets sällheter». Han kallar det
sjelf en »paradox». Han opponerar sig här mot religionens
antydning, att »lifvet är en jämmerdal». En stunds nöje och
njutning, menar han, tillintetgör denna tanke. Yi äro skapade
för att glädja oss åt naturen, som ersattes, ehuru svagt, af
konsten, som är »vår styfmor». Yi skola njuta af kärleken,
vänskapen , ett rent samvete, som ej kan förnekas, och af
medvetandet om uppfylda pligter. Alltså: »sällheten finnes här
och ej på ett annat ställe». »Uppfyll dina skyldigheter (och)
du skall ega ett rent samvete, du skall vara värd att tryckas
till en väns bröst, att linda dina armar om en älskande flicka.»
W. Lagus uppställer till besvarande den frågan: »Hvem
är den författare, i hvars skrifter finnas de flesta och mest
förvånande prof af ett högt snille, af en lågande inbillningskraft,
af en liflig känsla för allt sant och ädelt?» — Svaret blir:
Schiller.
En knapp tid, som han sjelf säger, har dock ej medgifvit
annat än ett flyktigt utkast, hvarur några drag må meddelas.
»Schiller», säger han, »är den man, som helt och hållet
tillvunnit sig min beundran. Hos honom liar jag träffat de
starkaste drag af snille, af sanning och ädelhet i tanken, af
manlig höghet i expression, af lycklig målning af naturen, i
synnerhet af den stora, enkla, högtidliga naturen» *) —
Härefter vidrör tal. Schillers sorgespel m. m. — Men Schillers
»snille var för vidsträckt för att kunna inneslutas inom blotta
vitterhetens gränser. Han var och är tillika stor
häfdatecknare och filosof». I sistnämda fall säges han följa »ett eget
system». Slutligen: »Äfven som människa betraktad förtjenar
Schiller beundran och högaktning. Hans förakt för allt sinligt
och lågt, hans manliga stolthet, hans lågande entusiasm för
dygden, — allt bevisar, att han i sitt lefverne söker realisera
de höga och originella idealer, som förekomma i hans skrifter.»
X. Hammarsköld framkastar i hast några »Anmärkningar
angående C. M. Bellmans poetiska förtjenster». Tid och
utrymme, men ännu mera bristande förmåga, antyder han, för-
*) Man påminnes här om Thorild, hvars inflytande på denna tids unge
män helt visst var större än en nutida häfdatecknare synes benägen att antaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
