Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXII
verkande riktning, som utgick från Rousseau, framkallade
»Sturm und Dräng» i Tyskland och praktiskt utmynnade i
den stora revolutionen i Frankrike. Det unga slägtet hade
härigenom träffats i sitt innersta, och från Thorild, som ännu
var for det samma en andligen fullt närvarande, öfvergick
det till Rousseau sjelf och j>Stürmer und Dr angers i Tyskland.
Tillräckliga bevis härför finner man i Hammarskölds och
Li-vijns tidigare brefvexling. Desse voro ock de medlemmar
af Y. Y., som veterligen först och lifligast kände och insågo
behofvet af en ny anda och riktning i vår vittra literatur.
Deras egna upprepade försök att vinna pris i Sv. Akademien
voro endast frukter af deras ärelystnad, på samma gång de
mer och mer i sin sjelfkänsla trodde sig mäktiga nog att
medelst dessa försök och de nya, estetiskt liberala, åsigter,
som härmed trädde i dagen, reformerande inverka på
akademiens stela konservatism. Då man häri ej lyckades, öfvergick
man till hån och spe, och slutligen vaknade tanken och lusten
att offentligen uppträda som reformatorer. Man kan i
brefvexlingen följa hela utvecklingen af deras tankegång i detta
fall ända tills dörren slås upp för den praktiska
verkställigheten af en länge närd plan.
De första studier, hvaråt desse båda samverkande vänner
höras egna sig, dels före, dels från den tid, då brefvexlingen
börjar, äro alltså af Rousseau, Goethes Werther, Schillers
tidigaste dramer och Klingers vilda alster. Man är
synbarligen midt upp i »Stiirmer und Dräng er», och den romantik,
som förnimmes, har egentligen här och i tidehvarfvets,
härmed beslägtade, växande öfversättningsliteratur, sin
upprinnelse, ej i den senare s. k. romantiska skolan. Innan man
kom den sistnämda något närmare in på lifvet, hade man
genomlupit en hel serie af tyska författare alltifrån Lessing.
Man hör ock i brefven, liksom i Y. Y:s handlingar, tid efter
annan namnen C. E. v. Kleist, Gloim, Pfeffel, Biirger, Hölty,
Matthisson, Goethe, Schiller och slutligen Tieck, Schleglarne
och Novalis m. fi. Såsom exponent för den gällande smaken
kan Hammarskölds, i Linköpingsbladet 1806 införda, uppsats
»om de förnämsta tyska poeter» *) gälla. Af romantikerna
*) Se Bihang N:o 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
