- Project Runeberg -  Dagen före drabbningen eller Nya skolan och dess män i sin uppkomst och sina förberedelser 1802-1810 /
LXXXVI

(1882) [MARC] [MARC] Author: Rudolf Hjärne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LXXXI V

ständighet i uppfattning och omdöme. Hans personlighet
synes varit något sträf, sin mening sade han merendels rent
ut, och en viss sjelfkänsla, måhända i följd af någon
medveten öfverlägsenhet, saknades ej. Detta framgår äfven ur
Lagus’ bref Okt. 1804 till Hammarsköld, der inan ock får
någon föreställning om Stenhammars, åtminstone för
brefskrifvare^ mindre behagliga väsende och sätt. Huru positif
han än synes egentligen varit, böjer han sig dock som
præ-ses vid sällskapets sammankomster för vännernas möjliga,
med hans skiljaktiga, åsigter och får skenet af en viss
ino-desti, för att ej säga, blir i omdömet sväfvande. Detta var
dock troligen blott ett sätt för tillfället, hvilket hvar och en
som præses ansåg sig böra antaga, i öfverensstämmelse med
den sjelfnedsättning man fann i den akademi, hvilken man
i smått synes velat likna.

Huru Stenhammar till sin egentliga natur var, ser man
af vissa hans bref till Hammarsköld, ej minst de af 1807,
hvari han med mer skärpa än någon annan granskar sin
flerårige väns 1806 utgifna »Öfversättningar och Imitationer»,
likväl utan att underkänna hans förmåga och hvad han eger
af verklig förtjenst. Det är i dessa bref *) han låter förstå
sina åsigter om Schleglarne, hvilkas man han i vissa
väsentliga fall ej är. Att han med samma utgång studerat de
tvänne andre af den tyska romantiska skolans koryfeer,
skola vi få se.

Poet var Stenhammar ej, oaktadt äfven han försökte sig
i verskonsten och vann pris för en dikt: »Skaldens invigning»
(»min första sång» tecknar han sjelf derunder}. Måhända var
det på denna, som Hammarsköld syftar, då han i bref till
Livijn d. 26/10 1 80 5 nämner, att S. skrifvit »en
gudomlig-sång». Om ideen och syftet må det till en viss grad gälla,
men ej om utförandet. Gestaltningsförmågan fattas och versen

*) I Sv. Vitt. Häfder d. o, s. 591, daterar Ljunggren dem 1808, hvari vi
ej kunna instämma. Brefven äro odaterade, men kunna ej vara skrifna senare
an början af 1807, då de granska Hammarskölds »Öfversättningar» m. m.
Också låta vi dem följa näst efter L. Chr. Ekmareks bref d. 23/i2 1800 och d.

23/i, d. 1/2 1807, der samma sak behandlas. Stenhammar stöder ock sitt
uppträdande på Ekmarck.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:12:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rhdagen/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free