Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XCIII
dou akademiska smakläran slutligen i det närmaste
förlorat sin makt. Likväl ser man hos sällskapet såsom sådant
intet tecken till benägenhet att polemiskt uppträda mot Sv.
Akademien och dess vid denna tid förnämsta pristagare.
Inom Y. Y. funnos dock tvänne ledamöter,
Hammarsköld och Livijn, som, huru verksamma cle än inom sällskapet
voro, kände sig behöfva en vidsträcktare verkningskrets. De
slöto sig derföre helt naturligt tillsamman och utgjorde, som
vi förut antydt, ett förbund för sig, och det var egentligen
ur detta, som uppslaget till en nv riktning i vår vitterhet
utgick. Att det ej skulle ske utan strid, är nu lätt att inse,
då man af efterföljande brefvexling tillräckligt lär känna
personligheterna och deras utveckling. Man märker en viss
polemisk ton redan från begynnelsen, i synnerhet dä de
poetiska mönsterbilder de tro sig uppställa för en ny dikt ej
vinna Sv. Akademiens bifall, under det att andra försökare
i det gamla maneret lyckas eröfra till och med det högsta
beröm. Anfallet på clen förvända smaken i vitterheten och
på de pristagare, som på cless grund förvärfvat ett äraclt
namn, är härmed beslutet. Man utkastar nu planer för
framtiden och en tidskrift (»Journal») skall blifva organen för nya
åsigter, en ny vitterhet. Denna skall tydligen genom kritik
och polemik framgå till seger.
Redan under samvaron i Upsala vårterminen 1805 har
en slik Journal utgjort föremål för Hammarskölds och
Li-vijns samtal, tv i början af 1806 möter man i deras
brefvexling uttrycket: »rår Journal». Det skulle dock erfordras
ännu några år för att bringa planen till mognad och
verkställighet. Under loppet af de 2 och l/2 är, då de båda
vännerna vistades i hufvudstaden, synes föga eller intet blifvit
vidare förberedt. Tidpunkten och förhållandena voro ej heller
gynsamma för ett uppträdande af den beskaffenhet, som
åsyftades. Gustaf Adolf var ej det fria ljusets man; censuren
stod ock mod bart huggande svärd, liksom ängeln vid
paradisets port. Men det märkliga året 1809 skulle plötsligen
förändra allt. Den för fäderneslandets räddning nödvändiga
revolutionen den 13 Mars banade väg äfven för det andliga
arbetets män och man fick småningom se, hvad som under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
