Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XCYII
när det gälde det enklaste i sak eller förhållande, springa
här genast i ögonen. Det var just denna svaghet, som gaf
upphof till benämningen »fosforist» och »fosforism» *).
Atterbom var häri hufvudmannen. Närmast honom stod Elgström;
äfven hos Euphrosyne finner man drag deraf. Längre våga
vi ej rättvisligen utsträcka benämningen, ty Stagnelius gick
sin egna väg, på sidan om våra s. k. romantiker. Nära med
dem beslägtad, intog han en sjelfständig ställning.
Vidare se vi hos Atterbom, det afgjordaste inflytande från
den romantiska skolan i Tyskland, liksom från Schelling.
Novalis tyckes dock legat hans hjerta närmast. Atterbom
kallar honom ock längre fram (Okt. 1809) en »halfgud»,
före-bådaren för den sanna romantiska poesien, »den mest poetiske
poet, som lärdomshistorien har att uppvisa». Med alla dessa
öfverdrifter och utbrott af ett öfversvinneligt svärmeri var
dock Atterbom .en af våra rikast begåfvade skaldenaturer, och
från hans lyra ha sprungit ljud, som med sin skönhet, sin
innerlighet ej skola förklinga. Han är hos oss en af den rena
lyrikens furstar.
I slutet af Mars 1808 inträdde, på Atterboms förslag, en
ny ledamot i sällskapet. Hans fysiska varelse var ofärdig,
men hans själsgåfvor, karakter och stämning, voro så mycket
mera friska, färdiga och fulla af kraft och mod. Det var
Wilh. Fr. Palmblad (f. 1788, † 1852). Han började genast
med att omskapa sällskapet, så till anda, som form. Af
sällskapet blef ett samfund, som lifvades »af ett ädelt nit för
idealet af en svensk poesi»; »Sanning och Skönhet» skulle
*) Böttiger säger ock, redan i begynnelsen af sin bok, om utgifvarne af
»Fosforos»: »de i egentlig mening så kallade Fosforisterne». Vi skullo önskat,
att hans näst föregående uppgift sid. 3 varit till sitt innehåll lika sann. Han
börjar nämligen sin skildring på följande sätt: »Det var, som bekant, med
tidskriften Fosforos — —, som den så kallade nya skolan i Svoriges vitterhet
först framträdde för allmänheten.» Här har han alldeles förgätit Polyfem, som
likväl vid skildlingons slut rätt mycket omtalas. Det var nämligen denna
tidning, som med löjets och satirens alla vapen först banade väg för en ny vitterhet
och nya estetiska åsigter. Den verkade icke ensamt negativt och hade redan
i 8 månader kämpat, plöjt och sått, innan Fosforos uppgick. Också veta vi ju,
att do sedermera egentligen »s. k. fosforisterne» lemnade icke få bidrag till
rolvfem, ehuru, äfven de, någon gång i en ton, som är föga prisvärd.
Dagen före drabbningen. 7*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
