Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
1803.
Puke kan jag ännu ej finna. Edra visa omdömen skola
upplysa mina förblindade ögon. Jag talar ej af ilska öfver att
vara obelönt, ty en sådan småsak föraktar jag, men jag tror
något vara försvarligt, så länge jag ej finner några fel eller
blir bättre underrättad, oeh underrättelser torde ej kunna
nekas, helst då de mottagas med nöje. Sällskapets stadgar
innehålla, att det är inrättadt för ’inbördes rättelse. De
innehålla oek, att sekreteraren skall underrätta de frånvarande
om hvad i Sällskapet sig tilldrager. Detta låter oändligen väl,
men ännu har jag ej fått njuta dessa förmåner mig till godo.
Är jag en obetydlig medlem, blott Sällskapet till last, —
farväl, jag vill aldrig vara någon en börda.
Om jag ej bedrar mig, bad du mig en gång
lemna.teater-beskrifningar. De kunna ej genom korrektion mista anda och
lif. Jag vill försöka.
Med fördomar emot franska teatern gick jag dit, till en
del utan dem gick jag derifrån.
Onekligen hafva fransoserne företräde. De spela enligt
naturen, man skulle kunna tro dem i den ställning, hvari de
uppträda. Så väl, så naturligt sker allt. Jag såg en spela
spetsbof. Onekligen gjorde han det på det mest intressanta
sätt. Jag förstod till en del ej, hvad orden betydde, men på
hvarje min såg jag, hvad han menade. En annan spelade
sprätthök lika förträffligt; en åter betjent på det mest löjliga
sätt. Pjesen var komisk.
Äfven fruntimmer spela komiska roler utmärkt väl; men
i de tragiska synas de kommit öfverens med de svenska att
täfla uti att vara galna. .De känslofullaste grimaser göra,
isynnerhet på mig, intryck, stridiga mot andras, som af
naturen begåfvats med instinkten att klappa vid hvarje
känslofull Danviksfukt. Jag vet, att jag ej förstår detta ämne, har
ej heller läst Engels mimik, har kanske förvända begrepp
om skådespelarekonsten, men jag söker natur.
(Förf. uppdrar liär en jämförelse mellan sitt föreställningssätt om ett
barns enkla åtbörder etc,, då det varnas af föräldrar för någon förseelse,
och den franska truppens »grimaser» oeli alltför teatraliska väsende vid
ett slikt tillfälle. Allt slutas med en kyss af modren.)
Dessa kyssar delas i 3 slag efter längden af existensen;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
