Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
1808.
L. Hammarsköld till Cl. Livijn.
Ups. d. la/, 1804.
Ja, själens odödlighet — ett lif efter detta — är nu mera
för mig en trosartikel, grunden för mitt hopp. De skäl, som
öfvertygat mig, skulle det kanske ej vara så lätt att bestrida.
Jag medger, att Fichtes entusiasm mycket bidrog att stärka
hans bevis, ty det måtte vara en gudomlig lära, som så kan
höja sina bekännare, som kan göra dem så lycklige. Så
törnbesådd är vår bana, så få, så obetydliga äro de nöjen
vi ega här i verlden, att den kanske icke är att beskratta,
som med ifver slukar den droppe tröst, honom bjudes.
Förefaller det dig så besynnerligt, att jag vill till
Tyskland? Jag tycker annars, att mina skäl voro ganska giltiga.
Låt vara, att jag öfver allt förer med mig min häftiga
passion, att jag skall bära denna tärande orm i min barm äfven
till Tysklands stränder. Der finnas dock inga ställen, der
jag förr var munter, der hvarje hus, hvarje ansigte påminner
mig om en tid, då jag var lugn eller då jag gäckades af det
bedrägliga hoppet med tjusande drömbilder. Hvad åter det
förnämsta skälet för dig att ogilla mitt uppsåt angår,
nämligen skilsmessan från dig, så tackar jag dig på det högsta
för din godhet. Jag har sagt och skall tusen gånger
upprepa det, att jag icke har funnit någon, som så väl, som du,
passar för mitt hjerta, och din vänskap skall jag alltid anse
för den skönaste blomma jag plockat under min besvärliga
vandring genom lifvet. Det skall visserligen mycket kosta
på mig, om ett haf skall gjutas mellan oss, men äro vi icke
redan skilda? Saknar jag dig ej redan? Låtom oss
dessutom trösta oss med dessa sublima ord af Schiller: »Dn
förlorar mig tör havda på många år. Dårar kalla det evigts.
Tro icke heller, att mitt beslut är att bosätta mig i Tyskland.
Mins du ej min vanliga önskan att
få stappla till min graf
i sanden, der som barn jag krupit. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
