Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•166
1805.
vet, huru f-n har sitt spel? Han kan också lära mig spela
8 i högsta färgen och då är jag nöjd.
Jag liar i dag läst Petter Lebrechts (Tiecks) gestiefelte
Kater och måste ännu en gång genomläsa den samma. Jag
tycker ganska mycket om den ocli är färdig att sätta Tieck
i tredje rummet bland Tysklands författare. Den innehåller
ganska mycket, hvarförutan man ej kan förstå Prinz Zerbino.
Om jag säkert visste, hvilka han menar med de talande
herrarne på parterren, skulle jag ännu mera vara road af
den samma. Kotzebuo och Zauberfleuten omordas der äfven,
båda betraktade från en mindre fördelaktig sida.
Under mitt vistande hemma har jag skrifvit ett stycke,
hvilket jag öfversändes dig till granskning.
I går afton såg jag Siri Brahe och Johan Gyllenstjerna,
som verkligen är en af de bästa pjecer jag sett. ehuru jag ej
är fullkomligt nöjd med aktionen. J. G.*) föll alltför ofta in i
predikoton och predikoaffekter; Tegel (Schylander), ehuru
han kanske spelte bäst, parodierade alltför ofta sin roll, och
Siri hade lärt sig att sucka och pusta på franska maneret.
Det vore verkligen rätt bra, om någon kristen själ ville åtaga
sig att enligt Kellgrens metod införa litet dramatik i
Stockholms Posten. Emellertid var pjesen ganska bra, ehuru
Stinas och Annas nyfikenhet kanske var något öfverdrifven
och här och der moraliska bitar inflöto, men då man känner
Gustafs smak, bör man ej undra derpå. De hade passerat
obemärkta — så djupt kände man det öfriga —, om ej
Stockholms verksamma allmänhet, glupsk och begärlig efter sitt
namnani, gett sig att dundra besatt med händer och käppar.
Jag förstår ej, hvarifrån man här har fått en så fin smak för
moraliska sentenser. Det blir väl ej annat af, än att skrifva
den omtalta tragedien (Torkel) à la francais.
Mon jag står här som voro jag förryckt och pratar 0111
tragedier. En Tieck, en Tieck! Ack, hvad en svensk
mästerkatt skulle göra för en god verkan, men ej endast deruti,
utan äfven i allt annat!
Jag har fått läsa Cassels och en hans värda confraters
poetiska försök, som äro ämnade till Svenska Akademiens
’*) Joh: Gyllenstjerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
