Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
1807.
Fragment af ett odat. bref, som tydligen skrifvits
af Chr. Stenhammar till Hammarsköld
(i anledning af dennes yttrade missnöje etc. med ett föreg, bref oeh
granskningen af hans Öfversättningar.)
— Jag klandrade Heusinger. Hvad kan det oroa dig?
Jag sade, att Sehleglarne voro svärmare och visste föga, hvad
de sjelfva ville. Käre Lorenzo, var det på något sätt
stötande för dig? Jag nekade, att du gjorde rätt deri, att du
smädade öfver Tranors belöning och hans vers. Behöfde du
deröfver förarga dig? Du hade ju kunnat skämta än
vidare deröfver, om du ansett det rätt gjordt? Jag nekade
ditt begrepp i några ämnen af konst, allt belt rätt fram,
utan smädande skämt. Kunde du taga det, illa?
Nej, se här hvad du illa upptagit och hvad du naturligen
måste finna stötande: att jag sade dina öfversättningar vara
aldeles misslyckade; att jag bedt dig innehålla dina öfversättningar
af Greklands Tragici och dervid tillåtit mig nämna vår
literaturs uselheter som tjenlig parallel: att jag i min förfrågan
om min brors prisskrift inblandat en hemlig förebråelse mot
dig, hvaruti jag gjorde orätt, clet erkänner jag, ty man borde
alltid säga rent ut; att jag sade dig rent ut, huru du
brukade i dina latinska fraser bomma emot all grammatik. Se,
detta var det stötande i mitt bref och jag var aldeles beredd
på,, att det skulle misshaga dig.
Nu försäkrar jag dig, att jag icke kan gå ifrån hvad
jag-sagt om lärdomens värde, om nödvändigheten för en
konstdomare att vara filosof, om Schleglarnes oredighet och
svärmeri o. s. v. Den, som ej äfven i Gcschichte der Poesi ser
det beständiga sväfvandet, utan att det egentliga blir
uttaladt, den är dock blind. Det bästa Schlegel har skrifvit,
torde väl vara hans Karakteristik af närvarande tidehvarf.
Ehuru han äfven der pratar mycket, griper mycket i vädret,
drar andra conclusioner än hvad i hans premisser ligger o. s. v.,
har dock aningen der fört honom till det rätta i
hufvudsaken. Föröfrigt veta väl de herrarne rätt litet hvad de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
