Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
1807.
Icke heller jag är af den tanken, att man bör säga annat
än det man tänker. Men skall man då alltid tänka Erotiska
Elegier? När jag skulle ha clen djerfheten att vilja skrifva
en sådan, så vore jag icke i min hvardagssinnesförfattning.
Men jag tror icke, att man i sin lefnad skall behöfva vara
så förbannadt kär hvar timme och stund, för att, när man är
det en gång, kunna skrifva en Erot. Elegi. —
Jag har aldrig sagt, att det är en ringa skilnad mellan
den äldre och nyare poesien. Det är en förtydning, som jag
ogerna beskyller clig för. Du medgaf, att jamben kunde
brukas till romantisk poesi. Jag sade blott, att jag då ej
insåg, hvarföre ej hexametern äfven så väl dugde. Om jag
sagt, att termerne Romantisk och Antik äro obestämde, så
säger jag det ännu. Men dermed är blott benämningen
klandrad, ej sjelfva saken. Den gräns, som är mellan antik och
modern konst, är väl lika oöfverstiglig, som mellan
materialism och spiritualism, naturfilosofi och transscendentalfilosofi,
frihet och nödvändighet. Kan ej motsättningen upphäfvas
och sammansmältas i ett, så är den antika poesien lika
ofattlig, som clen moderna. De upphäfva och förstöra hvarannan,
och ingendera kan med fulla bevis bestrida (den andra dess)*)
välde. De måste båda sökas i en djupare grund. De
subsi-stera som antik och modern endast genom sin motsättning
mot hvarandra. Upphäfver den ena clen andra, så upphäfver
hon sig sjelf. Annars tror jag väl, att Schleglarne sjelfve
här och der yttrat om de poemer, som finnas på
Sanscrit-språket, att der det absoluta i poesi är funnet.
Jag har aldrig yrkat, att föreningen skulle ske genom
att ikläda det **) moderna formen af det antika. Snarare är
det min tanka, att en fullkomlig formlöshet eller, om man
hellre vill, en sammansmältning af det formella med det
väsentliga måste utgöra clen absoluta konstens form. Det är
bedröfligt, att ingen människa, äfven de, som helgat sig helt
och hållet åt det skönas studium, skall tänka härpå. Det
antika och det moderna tyckas ömsesidigt hafva tillräckligt ut-
"*) I originalskriften står: hvarann sitt
**) I originalet står: den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
