Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bilaga N:o I.
Korta underrättelser om de förnämsta: tyska poeter.*)
Som smaken för den sköna tvska litteraturen äfven hos oss
tyckes blifva allmännare, torde följande korta underrättelser icke
vara alldeles onyttige.
Med Lessing föddes egentligen den goda smaken i Tyskland.
Det var han, som bröt den falska franska smakens bojor och
skapade den, af de äldre theoristerna så kallade, borgeliga Tragedien.
Emilia Galotti har länge varit ansedd för tyska skådeplatsens
heder, ehuru den kanske i poetisk anda icke torde kunna jemföras
med Xatltan der Weise. För öfrigt var väl Lessing mera
kriti-kus och filosof än poet. Aldrig författade ban något vittert
arbete för det skönas skull, utan alltid efter en helt och hållet
heterogen idé. De fleste, ja, man kan säga alla hans poetiska verk
äro barn af det kalla förnuftet. Men desto större är han som
granskare och verldsvis. Den dogmatiska estetiken föll väl med
den dogmatiska filosofien, men Lessings Laokoon och Dramatur g i
skola alltid bibehålla sitt värde.
Wieland liar länge varit den högre tyska publikens mest
älskade skald. Den lena populära, men likväl poetiska ton, som
råder i hans arbeten, är alltid den, som mest behagar.
\rissedi-gen söker nian förgäfves hos honom det sanna sköna, visserligen
träffar man ofta igen i hans skrifter flere gamla bekanta, och hans
styl är maniererad. Men hans manér är lätt och behagligt och
eger flere förtjenster, som det alltid blir orättvisa att förglömma.
Den störste så väl bland Tysklands som bland alla nyare
skalder är onekligen F. AV. Goethe.**) Hos ingen finner man
artistiskt geni i lika hög grad som hos denne store man.
Konst-mässighet, ordning och natur är karakteren af Goethes poesi. Med
en djup kännedom af Greklands och Roms poesi förenar han en
*) Lorenzo Hammarskölds artikel om tyska poeter, införd i Linköpings-Bladet
lö, Lurdagen d. 15 Febr. 1806, ej, som hittills flerstädes uppgifvits, 1804.
**) Bör vara /(ohan) IF(olfgang) Goethe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
