Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
torr ocli tung; och det tror jag väl, ty det finnes lika så litet i
den, som i originalet, något af clet pretentiösa känsleri, som
utmärker den nyare poesien.
Vid detta tillfälle kommer jag iliog en vers ur den
Adler-bethska version, som man alltid brukar framdraga till bevis på,
huru hård och tung den är. Den låter så:
Så kraftfordrande värf, Rom. var det att lägga din grundval.
Ja, den är tung, den är hård, men se samma vers i originalet
och ni skall medge mig, 0111 ni först kan läsa den och sedan vill
vara billig, att den der eger dessa tadlade egenskaper i mycket
högre grad. Och ännu mera, att denna vers, så på latin som på
Adlerbeths svenska, är så tung, är just en förtjenst mera, är just
en liögre skönhet. Eller vill ni, att den vers, deri det svåra varfvet
äf lloins grundläggande uttryckes, skall hafva samma lätta och
dansande takt, som clen näst efterföljande, der någonting helt annat
beskrifves? Så har jag hundra gånger predikat, men ingen hör
mig, utan alla ropa: nej, tacka vill jag Wallin! Wallins vers det
är något annat det!
Nå, se här har du det Wallinska vidundret då:
Det var af sådan tyngd, ett evigt llom att grunda!
Och medge mig till en början, att du icke skulle velat citera
clen som mönster för en lätt vers. Men betrakta den noga, och du
skall snart, liksom jag, säga, att det icke är svenska. Första
he-mistichcn är alldeles verbalt öfversatt: tantæ molis erat, men derför
är version icke lika god svensk mening, som det andra är god
latinsk. Tyngd har ej i vårt språk fullt samma betydelse som
moles i Virgilii, och vi säga ej på svenska: det var af så stor
tyngd att öfversatta. Eneiden.
Hr Wallin, som gjort sig så mycket besvär att göra Horatius
grann i näst föregående stycke, har deremot på vissa ställen
beslutit att simplifiera Virgilius. Skada bara att detta simpla
understundom gränsar till clet platta. Så säger Juno med allt möjligt
tycke af en prestmamsell från landet:
Den skönaste, som vanns, skall dig sin make kalla
Och kallas din igen och ge dig barn, som alla
Bras på så vacker mor ! / /
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
