Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari 1923 - Studiecirkeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
vändigt och lika oundvikligt som de stora ovädren
i naturen.
Vår franska ciceron, som förmedlat
bekantskapen med dessa män, invände tillrättavisande,
att det var farligt att predika våldets mystik
för massorna.
Han såg på henne ined sitt oändligt besvikna
leende: — Ack, vi predikar inte våldet. Det
är inte jag, som sitter här, och inte mina vänner
eller våra meningsfränder, som frambesvärjer
revolutionen. Vi kommer heller inte att ta del
i dess grymheter. Men vi kan inte hindra den att
komma, och när engång massornas raseri bryter
lös, då är vi maktlösa att stävja det. Må
borgarklassen, sade han med hela styrkan (av sin
indignation, må borgarklassen söka felet hos sig själv.
Det är för sent nu att tala om den fredliga
utvecklingen. Bourgeoisien har inte förstått att gå
den enda väg, som hade kunnat avvärja
katastrofen. Den har valt att snärja oss i ekonomiska
bojor. Den har valt fruktans och våldets väg
mot oss. För närvarande är vi fullkomligt i
arbetsgivarnas händer, och de använder sig fritt
av de statliga maktmedlen mot oss.
En svensk blir ovillkorligen slagen av att
ständigt höra hur kuschad den franske arbetaren för
ögonblicket känner sig, misstänksam mot sina
egna ledare, vilket är det bittraste av allt, splittrad
i många fraktioner. Rädsla och vanmaktkänsla
föda naturligtvis revolutionsdrömmar. Mer än en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
