Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om kvinnorna - VI. Grönsakerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
för vår värdinna. Vad hade hon väntat av oss?
Att vi skulle gråta med henne, att vi skulle med
henne skymfa förtryckaren? Först trodde hon,
att vi inte hörde, när vi inte reagerade synbart
för vad hon hade att berätta och skruvade upp en
förut kraftig stämma än högre. Jag visste, att
detta var ungefär det dummaste hon kunde göra,
om hon ville vinna min engelska reskamrat,
ingenting var ägnat att plåga henne mera. Situationen
försämrades också oavbrutet, inom kort visste
vår värdinna, att hon hade två omöjliga och
hårdhjärtade personer framför sig, på vilka hon
bara förspillde sin tid. Men hon fortfor i alla falf
att tala, sedan hon väl kommit i gång, med ett
slags förtvivlad envishet.
Hon hade en belgisk familj i sin vindsvåning,
hon undrade, om vi förstodo, vad det ville säga.
Det gjorde vi väl inte, vi tyckte att hon hade
gott om rum ändå. Dessutom kommo vi direkt
från en rond i fattigkvarteren, vi hade sett hur
stora familjer fingo rota hop sig i usla fuktiga
kyffen, och vi hade sett så många halvdöda
småbarn. Med inställningen nerifrån de fattigas värld,
betraktade vi schematiskt vår änkefru i det
jättelika mottagningsrummet som en lycklig person,
vilket hon säkerligen icke var..
Den belgiska familjens dotter tog emot
herrbesök i en alltför stor utsträckning.
— Mein Haus ist eine Bordelle geworden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
