Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om kvinnorna - VI. Grönsakerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
— Jag säger ingenting på förhand, sade hon,
anblicken talar för sig själv.
Vi reste oss hastigt, gingo genom en stor iskall
salong och öppnade nästa dörr. Vad vi sågo
var detta: en matsal med buffe och hela den
övliga utrustningen, som blivit förvandlad till
vist-husbod. Parkettgolvet täcktes av praktfulla
rotsaker av alla slag, på bord och stolar låg
vinter-förrådet av stora guldfärgade äpplen, i ett hörn
stod en tunna med ägg och så vidare.
Min reskamrat och jag, som ingen av oss ägde
en rotsak på denna jord, beskådade med intresse
vår värdinnas stolta vinterförråd, det imponerade
djupt, både på grund av sin utsökta beskaffenhet
och sin storlek. Ingen av oss hade minsta sinne
för den tragedi, som låg däri att matsalen
behövde användas till visthusbod, därför att den
belgiska familjen satt i vindsrummen, där väl
annars äpplena brukat förvaras. Jag vet inte,
var vi hade våra tankar den dagen, som inte
förstodo, att vi skulle krossa den vithåriga damens
hjärta genom att oberörda och leende återvända
in till henne, där hon väntade oss i förhoppning,
att vi äntligen skulle begripa, hur världen råkat
på sned och hur hårda Versaillesfördragets
konsekvenser voro.
Först när det var för sent, när den
förväntansfulla blicken redan förvandlats i djup besvikenhet,
förstod jag hur illa vi burit oss åt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
