Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om kvinnorna - VII. Repan i bordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
egna önskade springa på densamma, m e i n, H a u s
ist eine Bordelle ge worden och mycket
annat. Jag kom väl ihåg tolv mer eller mindre
utpinade och förgrämda kvinnoansikten kring ett
bord, den spända, darrande atmosfären kring dem.
Kriget hade gått över dem, nederlaget, freden hade
gått över dem. Jag mindes ett par mycket stolta,
valkyrieliknande gestalter, av den rena, vackra,
tyska typen med den höga, breda pannan och de
stora, blå ögonen, damer, som voro som avsatta
drottningar, som måste lyda främmande herrar.
Somliga av damerna i kretsen hade väckt
mycket medlidande, andra mindre, icke därför,
att de förra lidit av flera osnygga hundar och
självsvåldiga barn eller fått flera familjeklenoder
förstörda än de senare, utan av helt andra — och
för dem själva fördolda — grunder. M,en i vilket
fall som helst, kunde jag med gott samvete
förklara, att jag inte skrattat åt dem bakom deras
rygg» och att jag heller inte trodde, att några
förnuftiga engelskor gjorde det.
Härpå tog jag avsked utan att alls ha rört vid
den ömtåliga frågan: hur en sådan
lidandesbjudning bäst skulle kunna iscensättas.
Ty det var sannerligen inte min sak att ge
några som helst visa råd i fråga om dukningen
efter engelsk smak av olyckornas och
förarglig-heternas välförsedda bord. Nog för att jag rätt
väl visste vad engelsmän bruka säga efteråt, men
det fattas bara, tänkte jag, att tyskarna, som om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
