Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vad de icke avsågo - Vi glömde fransmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
prestation, att på minuten genomföra en tidtabell,
på öret en budget. Men att utan tidtabell och utan
budget under ständigt flytande förhållanden klara
sig, det är den större konsten. Det knäcker en
verkligen att se, hur tyskarna på den ständigt
skridande ockupationsfronten forma, böja och
bukta trafiken alltefter det franska trycket, så att
förbindelsen uppehälles. Jag köpte en eftermiddag
biljett för att följande morgon fara på en bestämd
sträcka från Köln till Frankfurt. På kvällen kom
nyheten, att fransmännen besatt en av de
stationer, jag skulle passera, sålunda brytande av
trafiken. Ni kan inte komma till Frankfurt alls, hette
det. På morgonen gick jag till stationen i
uppgiven tid, fann att tågen voro omledda och en
ny förbindelse ordnad på blott några timmars
frist, så att man på annan väg kunde komma till
Frankfurt. Sådana uppgifter måste
järnvägsledningen lösa dag efter dag. Men det vore inte
möjligt, om inte alla satte en ära i att göra det,
om inte personalen funne sig i ständiga
förändringar och förlängningar av sin arbetstid. Och den
gör mer än finner sig, den deltar aktivt i lösandet
av uppgiften, därför att den har denna bärande
visshet om var som just nu är dess plats och vad
dess uppgift i striden.
Att möta denna uppstramning och trygghet,
denna förvandling till visshet i fall efter fall var
i sanning en stor upplevelse. Och detta var ju
alls inte Poincarés mening. Människan lägger pil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
