Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Delen - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G
tare, som (le ingalunda förut voro för hvarandra
främmande och heterogena. Ty antingen man med
rium Tuberis, har gifvit dalen dess namn), men alla de di-
riga, St, Maria, Valcava, Fuldera, Cierf, Lii, L usai, Yal-
paschiin och Craistas äro reformerta. Den romanska befolk-
ningen i Miinsterdalen uppgäfs vara 1070. — Efler åte r-
komsten till Unterengadin återstod nu blott att besöka dess
yttersta o r t , Brail, tätt invid hvilken gränsen •beträdes till
Oberengadin. Der, i förra tider, en femhundrade fot läng
mur skall hafva afskiljt de begge hufvudhälfterna af E nga-
din, befans nu blott en öfver daldjupet slagen bog bro,
jjont alta 1. potit aut. Här mötte nu, genast i den första
byn, Cinuskel, en annan, starkt utbildad, romansk schwei-
zerdialekt, mindre dock i ordens form än deras uttal af-
vikande från den unterengadinska. I Scanfs (Scam bia), Zuz,
Madul e i n , Camogaschg (1. Campogascbg = cantjjovasto) ,
P o n te , Bevers, Samaden, Cellerina och Po n tresin a, äfven-
som i St. Moriz, Silvaplana och Sils befans enahanda dia-
lekt rådande. Deremot talade innevånarne i de närbelägna ,
men af åtskilliga alpgrenar från Oberengadin skiljda, dalarna
Poschiavo, Misocco och Bergell (Prcegallia), äfvensom i
den norrut belägna orten Stalla, icke rhet oro mansk a, utan
en dålig italienska, närmast liknande språket i det, nu
mera till Italien äfven politiskt hörande Veltlin (f^al tel-
lina). D å, såsom bekant är, ej blott i hela kanton Tessin,
men äfven i en mindre, sydöstlig, del af Uri, befolkningen
är italiensk, kan följaktligen den italienska språkgränsen från
detta håll bestämmas så , att den, framgående Öfver St.
G otthard, följer i östlig rigtning sydgränsen af Graubiinden,
men afskär dess trenne södra spetsar. Ilela Oberengadin
bar den reformerta läran. Dess befolkning, uteslutande ro-
mansk, utgör, sammanräknad med Unterengadins, 1 0 ,0 0 0
innevånare, — ett ringa antal på nära 2 3 qvadratmil. —
Från Oberengadin tog förf. vägen öfver Julierbcrget (Jflons
Julius), vid hvars norra fot han ölverraskades att finna en
italiensk, men till större delen reform er t, befolkning i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
