Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde Delen - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«6
nas lopp, utsatta för främmande intlytelse på siitt
språk, oeli denna inflytelse visar sig i synnerhet friån
den germanska sidan häfva varit ganska stor. S å
mycket är emellertid visst, att af de bcgge rhetoromam-
ska liufvuddialekterna i Graubunden den ladinska vairit.
den, som först framträdt i tryck. Den äldsta bio-
ken på engadinerspråket är reformerta kyrkans ksa-
tbeches, öfversatt af Joachim Dinfrun (= Diverome)
från Samaden. Den är tryckt dersammanstädes laöil.,
Först sextio år sednare utkom den första bok på
romonska dialekten, en katheches af Daniel Bonifa<ci,
tryckt i Lindau 1601. Bland äldre böcker på ladiin-
ska dialekten märka vi för öfrigt en öfversättning; af
nya testamentet, tryckt i Poschiavo I5 6 0 , och lbe-
sörjd af den ofvannämnde J. Binfrun. Vidare: IDa-
vids psalmer i öfversättning, jemte andra hymmer
för den protestantiska giulsljensten, utgifna af dlen
ifrige reformatorn och bekante historieskrifvaren 1U 1-
rik Campell i Siiss 1662 (en ny upplaga af sanuma
bok är tryckt i Baden 1606), och nya tes(amentet, öf-
versatt af Johan Gritti från Zutz, tryckt i Baisel
1640. Det är alt rnårka, att alla dessa böcker iäro
på obcrengadinska munarten, men att sedermesra,
såsom redan sid. 15 är antydt, den unterengacdin-
ska mer uteslutande gjort sig gällande såsom skrrifl-
språk. Härtill synes väsendtligen hafva bidragit, atltla-
dinska tryckerier snart uppstodo i flera byar af Untter-
engadin, så t. ex. i Scliuls, och sedermera i CCer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
