Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde Delen - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
flera sådana, lill en del mycket gamla, som i hand-
skrift funnos i Dissentis. Den första tryckta gram-
matica utkom 1729 i Dissentis. Dess författare var en
kapucinermunk Flamininus från Salo vid Gardasjön.
En ny sådan utgaf, likaledes i Dissentis, 1778 Ra-
silius Veitli från Scliwaben. Så väl dessa begge
språkläror som en tredje Gramatica romonscha, tryckt
i Bregenz 1 8 0 5 , angå alla den roinonska dialekten.
Samma dialekt är äfven Föremålet för 31. Conradis
deutsch-romanische Grammatik (Zurich 1820), ehuru
författaren synes tro sig behandla språket i dess hel-
het. Alla dessa språkläror äro högst ofullstäudiga
och till en del felaktiga. Särskilt för den ladinska
munarten finnes blott ett enda försök till gramma-
tica, utgifvet i Chur 1778. En liten formlära for
å ena sidan tyska språket, å andra sidan det rhe-
toromanska i begge dettas hufvuddialekter, utgifven
1851 i Chur af O. Carisch, är det yngsta bidraget
till denna linguistik, men är hufvudsakligen afsedd
att bibringa rhetoromaner undervisning i tyskan.*
Hvad som i hög grad försvårar kännedomen
af det rlietoromanska språket är förvirringen och
* En infödd graubiindare Joseph Planta utgaf i London
1770 (ni account of the roman language. En annan, Carl
Ulysses von Salis-Marschlin , säges i handskrift bafva efter-
lemnat värdefulla bidrag till kännedomen om ifrågavarande
språks historia, härkomst, förvandtskap, litteratur och
poesi. (Jfr. M e y e r , Die nenen Strasscn durch (len konto»
(tranbiindcn, begleitct mit K r klärangen von E h c l.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
