Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde Delen - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Såsom karakteristiska olikheter mellan de begge
liufvuddialekterna må vidare anmärkas:
1. I ladinska dialekten råda företrädesvis breda,
fulla ljud, omljud och diftonger, hvaremot i den ro-
monska ljuden vanligen äro mer enkla och klara.
t. ex, ladinska dial, romonska dial.
bsoqn basegns, behof. il. bisogna.
ilsch isck, dörr. it. tiscio (lal. exitus).
achiisa 1. cliiisa chisa, anklagelse, lat. accusatio,
vair ver, sann. — vem s.
sait se it, törst. — sitis.
m ig reg, konung. — re.x.
tgnair tener, bål la. — tenere,
accidaint accident, händelse. — accidens,
amicivel migieivel, vänlig. — amicabilis.
Ilärvid bör dock, i afseende på diftongen a u ,
den anmärkningen göras, alt oberengadinskan alltid
med rent o ersätter denna diftong, som deremot både
i ljud och skrift ofta bekålles i den unterengadin-
ska och ännu oftare i den oberhalbsteinska dialekten.
2 . Många ord hafva i ladinet begynnelsebokstaf-
ven a (t. ex. adan är, adäsär, amarv) , der den i
romonskan är bortfallen (daniar, disav, marv). I
äldre tider var detta a ännu långt allmännare i Enga-
din, sotn bäst synes af Biveronis sid. 56 nämnda bibel-
öfversättning. Man finner der ännu atjudl, arauj,
med flera ord, som äfven inom Engadin numera al-
drig förekomma under annan form än qu al, raiq
o. s. v. A f denna förkärlek för a såsom begynnelse-
bokstaf torde man kunna förklara den i ladinska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
