Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte Delen - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G7
A n«ilys.*
1 v. Enten, uti. Praep. med acc. Har äfven
den apokoperade formen ent I. aint, och kominor af
grek. ivxog, lat. intus, hvaraf provenzalskans ins, fornfr.
ens, livilket åter, sammansatt med (le, blef det fornfr.
dens, nyfransk, dans. — Enligt livad ladinska tex-
ten visar, qvarlefver äfven i rhetoromanskan, lika-
som i walachiskan och italienskan, den rena latin-
ska formen in , dock omvexlande med en, som är
ordets enda form i provenzalskan, franskan och span-
skan. Portugisiskan har em. Rhetoromanskan tål
ej, lika litet som den nyare spanskan, artikelns sam-
mansmältning med in. Således här in il (icke, så-
som i italienskan , nel).
Vantschetta (1. anschetta och anschatta) f. början.
Nom. verbale af anscheiver, part. anschiett, lat. in-
cipere. Folkspråkets incepta (for inceptio) liar i rhr.
ändrats till anschetta genom I. den korta begynnelse-
vokalens öfvergång till det öppna a (en här, som vi
sett, vanlig företeelse), 2. förtjockning af mellan-
stafvelsens första konsonant c (med s-ljud) till sch
(i analogi med ital. scimia i st. f. lat. simia. 5. as-
similation af pt till tt (i analogi med ilal. scrittura
i st. f. lat. scriptura). — Ladinska dialekterna be-
hålla af lat. principium formen il principi, m. början.
fov’ ((ova 1. fo) lat. fuit. (Perf. ind. fova, fovas,
(ova, pl. (ovan I. s, fovas, (ovatij. Pä sednare
tider har ljudbeteckningen gått öfver från o till u,
* Lasaren b eh a g a d e i a k t t a g a , att analysen städse b e -
g y n n e r med tie r o m n n s k a orden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
