Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte Delen - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
c
2 v. (/nil (romonskt äfven <
juell) pron. d«‘m.
denne. f. quella, pi. quels, f. quellas.
5 v. Tuff, all, f. fuffa, pi. tuts, f. tuttas. ELa-
dinska formen är lot 1. tuot, pl. luotSj tuottas. Stiaun-
men är lat. totus, it. fuffo, som äfven förirrat sig
till vårt eget språk i hvardagsuttrycket: liela tuttten.
Ladinska texten har på detta ställe italienska flor-
inen ogui, af lat. omnis.
caussa f. sak, i ladinet chiaussa 1. cAosn, it. cmisa^
fr. chose. Skrifvet med ett s betyder ordet ormiak,
och motsvarar det fr. cause. Stammen: lat. cauussa.
can 5. p. pl. praes. ind. af esscr, de äro. Pornnon-
skanj conjugerar: sunt 1. sim, cis, ci 1. eis, pl.. es-
sen, m es, can 1. än5 ladinet åter: suu, est, anis 1.
es, pl. csclian, cschat, san. Ladinska textens aius är
5 p. sing, i likhet med sitt subjekt.
fa r, göra, v. irr., bildar sitt pra1
1, part. i romonssikan
faig 1. /aigrs (se v. 10), f. fachia (här plur. faclniias),
och i ladinet fa t, f. fatta.
tras 1. fres, genom, praep. med accus. Ordet, isoin
afliigsnat sig från betydelsen al lat. trans, har for-
men fras äfven i spanskan, portugisiskan och jpro-
vcnzalskan, men betyder der e fte r . I fornfraunsy-
skan tres.
el, clla , han, hon, pron. pers. Plur. e/s, ellass».
senza, lad. sainza, utan. Praepos. med accuse., i
romonska texten apostroferad för efterföljande or-
dets begynnelsevokal. Det lat. sine utväxte i tffolk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
