Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte Delen - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
språket till sines, som fornspanskan länge behöll,
och senes, som var den gamla provenzalska formen,
livaraf den äldre franskans sens och den nyares sans.
Italienarn och rhetoromanen tillsatte ändvokalen a
(senes-a — senza) och den nyare provenzalskan o
(senso).
eis ei faig nagutta m. ni., sv. ӊr det gjordt intet af
det som är gjordt.” Eis (lad. ais) 5 p. s. prses. ind.
af esser. Den vanligare formen ei förekommer i ver-
sens slut. Deremot är det ei, som här närmast föl-
jer, pron. neutr. det, och användes i likhet med det
tyska cs. Unterengadinska formen för detta ei är
ed 1. id m
, oberengadinarn nyttjar hellre guc. Ordet
betyder äfven man.
nagutta (seil. caussa) intet, fem. af naguott 1. nuott.
Delta femininum har äfven formerna iingotta, nöglia
och niiglia i ladinet, och motsvarar i bruket det ital.
nulla. Ladinska texten har på detta ställe: ingiina
chiaussa fatta nun ais stat fatta, sv. ”är icke någon-
ting gjordt gjordt/’ Ingiin, någon. Vanligare form:
angun 1. anchiin (fr. aucuri). Nun 1
. na, adv. ieke,
som dock vanligare uttryekes med buc 1. bucca. Jfr.
sid. 02.
stat praet. part. af star 1. ster, hvilket i rhetoroman-
skan användes som hjelpverbum på enahanda sätt
som i italienskan.
4 v. vitta (lad. vita) f. lif, af viver, lefva.
Igisch f. ljus, lad. Igiisch, af lat. lux. Ladinska tex-
ten har här i stället liim, f. af lat. lumen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
