Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte Delen - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
persolus, som ännu förekommer hos Planfus) och na-
scheu praet. part. af v. nascher, födas (se 13 v.). Ensam
heter: sul 1. su/eft (lat. solus, it. soletto). I stället
för parsulnascheu har ladinet lånat sin form ur kyrko-
latinct: unigenit.
bal), lad. bap, m. fader. Lat. papa.
pleins 1. plein, f. pleina (lad. plain, f. plaina) full.
Lat. plenus. Romonska texten hänför detta or d till
gen. parsulnascheu, och sätter det derföre i mascu-
linum: ladinska texten åter, som hänför det till acc.
gloria, sätter det i femininum.
gratia, lad. grazia, f. nåd. Den förra skrifarhen är
nu föråldrad.
vardad, lad. varda, f. sanning, (lat. veritas, it. ve-
ritd, poet. veritad) af adj. ver 1. vair, sann.
13 v. elumd, 3 p. s. imperf. ind. af v’, clarnar
1. -er, utropa. Ladinska texten har bragit, 3 p. s.
praes. ind. af v. onomat. bragir 1. sbragir, skrika,
ropa (jfr. sid. 47).
schet, 3 p. s. imperf. ind. af v. gir (lat. dicere) säga.
första p. s. imperf. heter scheva. Praesens hiöjes:
gig, gis, gi, pl. schein, scheits, gin. Ladinets form
är inf. dir, imperf. dscheiva, praes. part. clschant,
som begge här i texten förekomma, oeh praet. jpart.
det (romonskt: gig).
suenter 1. suainter, praep. med acc., efter. Ursprung-
ligen sannolikt sequenter af lat. v. sequi. Ladinska
texten: davo (I. davous och davos) praep., bakefter,
it. dopo, wal. dupe, sp. empos 1. despues. Roten är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
