Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXVI
icke tillbakasatte någon af förvalltningens grenar. Älde)_’ och
krämpor hvilade tunga öfver honom, men han visste, tack vare
sin arbetsenergi, att väl häfda sitt namn i stiftets historia,
mindre genom framåtverkande nygestaltning än genom ett
systematiserande ordningssinne, som öfvervakande sträckte sig till stora
uppgifter och små detaljer. Verksamhetens ande var öfver
honom bittida och sent.!
Ifrigare än sina flesta samtida iägnade sig Rhyzelius åt
församlingsvisitationen och plägade själf förhöra folket i dess
kristendomskunskap. Vid tillgodoseendet af denna
förvallningsgren gaf han fritt lopp åt sin ungdoms kärlek för ett rörligt
forskningslif. Han blef en resebiskop framför andra och gjorde
en dygd af resan 1 och för sig. Kunskapen om landets och
stiftets vägkarta var en vetenskap, som han behärskade med
samma säkerhet som kyrkolagen och Hafenreffers kompendium.
Han förde journal öfver dagsresornas längd på backig väg och
jämn, 1 höstslask och under wvinterföre. Med samma halft
naiva ordningssinne beräknade han det antal mil, han färdats,
och de predikningar, han hållit under ett tilländalupet kalenderår.
Genom en ansenlig millista vederlade han inför sig själf sina
vedersakares beskyllningar för ålderdomsslöhet, och han sade sig
icke utan själfkänsla, att få voro de biskopar, som vid hans
ålder så oaflåtligen foro vägarna fram och åter till de aflägsnaste
! Strängt upptayen af annat arbete, har ulgifvaren e hunnu för denna
studie genomgå de omfattande domhkapitelsprotokollen och måste därför afstå
från värderingen af Rhyzelit betydelse som stiftschef. I tryck tillgängligt
materval rörande hans konsistoriella verksamhet ulgöres hufvudsakligen af
parentalionernas oanvändbara panegyriker. HEljest lämnar hans egen själfbiografi
talrikaå bidrag, hvilka det är obehöfligt att upprepa i denna inledning, som
närmast afser alt lämna en kompletterande personalkarakteristik. För mitt
omdöme om Rhyzelit åtgöranden för stiftsarkivet slår jag i tacksamhetsskuld
till konsistorteamanuensen Otto Holmström, hvilken såväl genom mångårig
vård af arkivet som genom sitt storartadt anlagda arbete: Linköpings
Domkapitels Arkiv, Stockholm 1901, dokumenterat sig som en insiktsfull kännare
på detta område. Likaledes har amanuensen Holmström gjort mig
uppmärksam på den här nedan omtalade domkapitelssessionen af den 12 augusti 1742.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
