Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XAÄXU
grep då till orda och frambar i de öfrigas namn ett
varmhjärtadt erkännande af domprostens redlighet, ostrafflighet och
kyrkohängifna sinne, och hela församlingen betygade härefter — de
flesta med tårar, säger protokollet — att de hos domprosten
aldrig funnit annat än ett rätt kristligt och uppbyggligt
uppförande.!
Bakom pietisterna skymtade Rhyzxzelius på långt håll
Zinzendorfs utskickade, hvilka i hans tanke representerade den
farligaste sekt, som någonsin rest upp hufvudet i kristenheten. Denna
hyperevangeliska riktning var för Rhyzelius med hans
karolinsktlagiska och gammaltestamentliga fostran ett lika oförklarligt som
förskräckande spöke. Deras predikan af blod och tårar stämde
alltför illa med hans gammaldags kyrkospråk, där minnena från
den tid, då han gick i ryttarstöflar och predikade midt ibland
lägereldar och kanondunder, understundom tonade fram genom
frasernas crescendo och bildernas krigsmansuniform. Visserligen
förspordes t hans stift intet annat drag af herrnhutism, än att
några tyska gesäller af denna bekännelse tillfälligt uppehållit sig
där, och att den förut ur riket utvisade separatisten Holmqvist
jämte en tysk perukmakare och några kvinnor strukit igenom
! Jfr Handlingar angående det af Domprosten i Linköping A. O.
Rhyzeliwus gjorda tilltal mot Hanudelsmannen Almqvist för försummad kyrkogång
1740. Afskrift, förvarad i Kongliga bibliotekel. — Konflikten mellan Rhyzelius
och Almqvist fortsattes följande år vid riksdagen i Stockholm, där Almqvist
såsom medlem af borgareståndet var närvarande. I ett anonymt bref, »dock
ganska oskyldigts, angaf Rhyzelius för statssekreterare Poppelman
handelsmannen Almqvists gensträfvighet i religionssaker, och Almqvist svarade med
att göra ett stort nummer af detta smygande stridssätt. Den 3 januari 1741
uppträdde nu Rhyzelius med ett längre anförande i pråästeståndet och sökte
förmå sina ämbetsbröder att vidtaga åtgärder gent emot Almqvist, hvilken borde
uteslutas från värdigheten af herredagsman, enär han var en arg separatist,
som försmådat läroämbeltet och hånligen talat om Guds ord och sakramenten.
Då emellertid ståndet icke lämnade Rhyzelius tillräckligt stöd i detta afseende,
sökte han genom ett memorial af den 19 februari åstadkomma en fast laglig
grund härför, i det han yrkade, att t $ 6 och 7 af riksdagsordningen borde
tnföras stränga bestämmelser därom, att ingen tillåtes vara herredagsman, som
beträdes med villolära. Men icke heller på denna väg nådde han sin afstwkl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
