Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXAXIV
trycket begärda skrifter!. Till regeringens ofördragsamma
kyrkopolitik gent emot pietismen hade han i sn ungdom hviskat
eggelser i Karl XII:s öra. Men med djup grämelse och besvikenhet
fick han på äldre dagar erfara, att de maktägande af det fria
statsskicket undandrogo sig den heliga plikten att med kraftig
arm vara det rättrogna Zions väktare och understundom funno
det vara godt att hafva prästerna sysselsatta med konflikter på
det kyrkliga området för att icke oroas af deras inblandning i
regeringssaker. I stället för en maktåtgärd, som med ens kunde
återställa den fulla uniformiteten, tilläto de heresiens månghöfdade
hydra att ostördt och länge genom den » Erzxförsmädaren> Dippel,
genom Gradin och andra, hvilko voro deputerade hit att förvilla
själar, tnsmyga sitt välsmakande gift i obefästa sinnen och med
försåtliga anlopp söka kullkasta den kristna trons grundfästen.
Regeringens slappa hållning.upplöste den prästerliga
befordringsmoralen ?, och för sina partiäntressen läto de styrande
vedergällningens hand kvila tungt äfven öfver kyrkans trognaste
tjänare, då dessa icke bekände sig till det rådande programmet.
1 Linköpings domkapitels inlaga till Kongl. M:t af den 15 mars 1759
angående den herrnhutiska villfarelsen. Riksarkivet. Jfr prästeståndets
protokoll den 5 aprd 1739 och den 17 mars 1747.
? Atlt Rhyzelius trots sitt bestämda principiella ogillande af
pastoratshandeln och därmed sammanhängande pekuntiäru befordringsspekulationer icke
var så alldeles osktcklig att finna sig till rätta i den onda tiden visar följande
brefutdrag, som med kasuwistisk fintlighet fördömer mäissbruket och tillåter dess
utöfvande: »Men en ting wil jag klageligen sub sigillo gifwa wwd handen: nemligen
hwad jag och åndre med mig fruchta, at sedan ständerna gifwit vp gärdet och
giort frit, at nummositas geller tl at handla och köpa tienster, thet tå thorde
mer här efter, än hit tn til blifwa en coustume, at the, qui undique obsident
possidentque Regem, icke tillåta någon fullmacht, ehuru Etats Secretairen saken
föredrager och recommenderar, komma til vnderskrift eller expedieras, vtan at
the eller någor af them (novi homines) blifwer aliqualiter smord om händerna.
Eheu! in que incidimus tempora! At talia nobis ea fecimus ipsi. Här moltte
man jemföra variantes lectiones och låta samwetet säga, om thet heter, Eph. 5:
16, rettare åyopdlew eller ÖovAlevew tempus. Jag moste mena, at Sovlevev
kräncker icke samwetet, när vocatio interna & externa äro vthan reproche, när
ock saerificium maligni temporis är motteliget, så at thet hafwer namn af en
liten smörja och icke af full betalning för något, som man köper eller ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
