Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grafchor, grafvar och minnesvårdar i Riddarholmskyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Prinsessan Helvig Sofia, Carl XI:s och Ulrika
Eleonoras dotter, förmäld med hertig Fredrik IV af
Holstein-Gottorp, begrafven på samma gång som hennes farmor,
den 17 Januari 1717. Hennes lik förvaras uti en med
violett sammet öfverdragen och med guldgalloner utsirad
ekkista. Hon var Carl XII:s mest älskade syster.
Prinsarne Gustaf, född 1683, död 1685, Ulrik, född
1684, död 1685, Fredrik, född och död 1685, och Carl
Gustaf, född 1686, död 1687, söner af Carl XI och
Ulrika Eleonora, äro äfven här begrafna uti tennkistor, med
prydliga och kostbara, försilfrade ornamenter.
Kronprinsen Carl August, född 1768, död 1810,
begrafven den 13 Juli 1810, uti en ekkista,
öfverdragen med blå sammet samt prydd med guldkronor och
fransar.
I öfra grafchoret äro följande kongl. personers lik
förvarade:
Konung Carl XII, född 1682, död 1718,
begrafven den 10 Januari 1719. Likkistan är innesluten i en
sarkofag af svart marmor, som hvilar på en sockel af svensk
grönflammig marmor, midtför ingången i fonden af choret;
ofvanpå ligger en lejonhud af messing, hvarpå kronan, spiran
och svärdet synas, och på en flik eller en del af huden,
som nedfaller på yttre sidan, läses Carolus XII. År 1746
blef Carl XII:s kista öppnad första gången sedan
hjeltekonungen der nedlagts. Ett ögonvittne — baron Carl
Hårleman — berättar derom följande: “Ett hyende
uppfyldt af aromatiska kryddor, betäckte hufvudet som var
bart, men omgifvet af en lagerkrans. Håret var alldeles
oförändradt, af en helt ljusbrun färg, långt som ett
lillfinger, rakt uppstruket på begge sidor, men hjessan och
öfre delen skallot. Å högra sidan strax nedanför
tinningen fanns en plåsterlapp, så starkt fästad att man med
möda kunde den upplyfta och afdraga, då derunder syntes
och kändes en lång öppning på tvären, lutande neder bakåt
hufvudet, lång sju linier, bred tvenne. Å venstra sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
