Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
bruket intensivt, om arbetskraft och kapital
saknas Vore jordbruket så lönande, som en
hel del godt folk tro, så skulle väl våra
kapitalister m. fi. egna sig åt detsamma och
skörda vinst däraf. Då behöfde våra
statsmakter inte heller tänka ut den ena hjälpkällan
efter den andra för jordbrukets bestånd och
utveckling; då behöfde våra landsting och
hushållningssällskap ingalunda vara så
frikostiga, då det gäller att upphjälpa jordbruket
med dess binäringar; då finge nog inte sà
mycken godartad jord ligga för fäfot, utan
att odlas upp och då behöfdes inga nya,
vidlyftiga utvägar och åtgärder för
egnahemsidéns förverkligande.
En jordbrukares lott i våra dagar, är
minsann ingalunda afundsvärd, men den som
icke är insatt i förhållandena, gör sig alltför
ofta skuld till oriktiga föreställningar och
bedömanden. Beskattningsfrågan har varit och
kommer nog att i ännu högre grad blifva det
svåraste tvistefröet mellan folk i skilda
samhällsklasser. Att uppnå fullkomlig rättvisa i
jordvärdebeskattningen är nästan otänkbart
eller hart när omöjligt, ty härpå inverka så
ofantligt många faktorer, som en
utomstående med bästa vilja i världen aldrig kan sätta
sig in uti. Klagomålen från visst håll, att
taxeringsvärdena å jordbruksfastigheter äro
alltför låga, kunna i några enstaka fall vara
berättigade, men i de flesta fall alldeles
öfverdrifna. I det föregående har visats hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
