- Project Runeberg -  Om riksföreståndarskap enligt Sveriges och Norges grundlagar /
53

(1892) [MARC] Author: Otto Varenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

53

det fall, att konungen stannade öfver 12 månaderi Norge,
så må därtill svaras, att den tolkning, som frånkänner
stortinget denna rätt, leder äfven den till en orimlighet,
och det i alla de fall, som §§ 91, 92 R.F. afse, ty hur
man än vill tolka hithörande §§, står det dock fast, att
på grund af § 7: 10:o R.A. kräfves i alla nämnda fall
det norska statsrådets medverkan till
interimsregeringens konstituerande, och detta lär antagligen icke finna
sig i, att endast riksdagen sammankallas, och att endast
den får afgöra, huru styrelsen skall ordnas. Antag
vidare, att till förmyndare för omyndig konung en person,
t. ex. en medlem af konungahuset, på vanligt sätt
insatts; denne förverkar sin rätt till styrelsens utöfning,
enligt §§ 91, 92; i utseendet af den styrelse, som på
grund häraf skall insättas, skulle Norge ej heller ha
någon del]). Kan detta anses rimligt och förenligt med
riksaktens principer?

Håller man sig åter endast till det fall, att
konungen stannar öfver året i Norge, så frågas, om det ej är
lika osannolikt, att konungen låter norska
statsrådsledamöter, hvilka ju äro i hans personliga närhet, resa till
Stockholm för att taga säte i interimsregering, som att
han låter stortinget samlas för att besluta om styrelsen.

När man nu har dessa orimligheter på båda sidorna
att välja emellan, bör man komma i håg, att den
orim-het, som ansetts medfölja den af oss förfäktade
tolkningen, infördes 1844. Låt vara, att man vid unionens
ingående ej tillräckligt tänkt sig in i huru hithörande
bestämmelser i de svenska och norska grundlagarna skulle
kunna i praktiken förenas, huru man än tolkade §§ 39
och 43 R.F., så behöfde man aldrig under tiden 1815 —
44 riskera nämnda orimlighet, men genom det sätt.
hvarpå man vid genomförandet af 1844 års förklaring stannade

l) Om riksdagen anses ega rätt att gå ända till konungens
afsättning och begagnar sig däraf, så kan ej ny konung väljas utan Norges
medverkan, i kraft af §§ 3 och 11 R.A., men for det i texten sist
anförda fallet finnas inga motsvarande bestämmelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:43:34 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/riksforest/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free