Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- [615] Kungl. Maj:ts Befallningshafvande med landsstaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
[615] K. Civildepartementet
Kungl. Maj:ts Befallningshafvande med landsstaten.
A. Öfverståthållartämbetet.
Stockholms stad, som före 1634 någon tid legat under
Upplands hofdingedöme, har sedan dess haft sin egen
styresman med titel öfverståthållare, biträdd af en
underståthållare, som vid hans frånvaro vikarierar
samt äfven eljest bestrider de öfverståthållarens
åligganden denne på honom öfverlåter, hvarjämte
underståthållaren stadigvarande är öfverexekutor i
hufvudstaden, förordnar om bötesförvandling, utfärdar
vederhäftighetsbevis m. m.
Öfverståthållareämbetet arbetar på tre afdelningar:
1) Öfverståthållareämbetets kansli, förr
»slottskansliet», där utsökningsmål, byggnadsärenden
m. m. handläggas; 2) Öfverståthållareämbetet för
uppbördsärenden, som förordnar om mantalsskrifning,
bevillningstaxering, utskyldernas debiterande,
uppbärande och redovisande samt i öfrigt
öfvervakar krono- och kommunal-uppbördsväsendet;
3) Öfverståthållareämbetet för polisärenden sedan
1776. Samtidigt tillsattes en särskild ämbetsman,
polismästaren, som har att vid utöfningen af den vård
om allmän ordning och säkerhet jämte den myndighet i
polisärenden, öfverståthållaren tillkommer, »honom
biträda och hans stad och ställe företräda». Den
under samma afdelning lydande polisdomaren
dömer vissa förbrytelser, som ej äro belagda med
högre straff än böter. Polispersonalen utgjordes
1906 af 17 kommissarier, 49 öfverkonstaplar, 33
inspektionskonstaplar, 55 detektivkonstaplar, 506
andra konstaplar samt 40 extra konstaplar.
Instruktionen för Öfverståthållareämbetet är af den
1 dec. 1882 med ändringar 24 febr. 1899, nov. 1899,
30 okt. 1903 och 12 juli 1907.
Aflöning. Öfverståthållaren af statsmedel 9,000
kr. lön och af staden 9,000 kr., samt fri bostad;
underståthållaren 7,000 kr., däraf 5,000 kr. lön
och 2,000 kr. tjänstgöringspgr, samt efter 5
ett ålderstillägg å 600 kr.; dessutom af staden
2,250 kr. Öfverståthållareämbetets kansli:
sekreterare: 5,900 kr., däraf 4,400 kr. lön och
1,500 kr. tjänstgöringspgr, samt efter 5 år ett
ålderstillägg å 600 kr.; notarierna 2,500 kr.,
däraf 1,500 kr. lön och 1,000 kr. tjänstgöringspgr,
samt efter 10 år ett ålderstillägg å 500 kr.;
stadsfogdarne 5,000 kr., däraf 3,500 kr. lön och
1,500 kr. tjänstgöringspgr, samt efter 5 år ett
ålderstillägg å 500 kr.; dessutom till biträde
2,500 kr. samt förste stadsfogden dessutom 2,400
kr. till skrifbiträde. Öfverståthållareämbetet för
uppbördsärenden: kamreraren 7,500 kr., däraf 6,000
kr. lön och 1,500 kr. tjänstgöringspgr, jämte ett
ålderstillägg å 500 kr.; revisorn o. bokhållaren
5,000 kr., däraf 4,000 kr. lön och 1,000
kr. tjänstgöringspgr; kammarskrifvarne 2,600 kr.,
däraf 1,820 kr. lön och 780 kr. tjänstgöringspgr;
uppbördskommissarier 3,500 kr. lön, 1,500
kr. tjpgr, 600 kr. missräkningspgr. samt 2
ålderstillägg å hvardera 500 kr.; öfvertaliga
tjänstemän, mantalskommissarier, 1,150: 50
kr. expektanslön. Öfverståthållareämbetet för
polisärenden: polismästaren 9,000 kr., däraf
6,300 kr. lön och 2,700 kr. tjänstgöringspgr,
samt ett ålderstillägg å 1,000 kr. efter 5 år;
polisdomaren 6,500 kr., däraf 4,550 kr. lön och
1,950 kr. tjänstgöringspgr, samt två ålderstillägg å
500kr. efter 5 och 10 år; förste polisintendenten lika
med polisdomaren; andre polisintendenten 5,500 kr.,
däraf 1,650 kr. tjänstgöringspgr, samt ålderstillägg
såsom polisdomaren; sekreteraren
2,400 kr., däraf 1,920 kr. lön och 480
kr. tjänstgöringspgr; räkenskapsföraren 4,500 kr.,
däraf 3,150 kr. lön och 1,350 kr. tjänstgöringspgr,
samt ålderstillägg såsom polisdomaren; förste
notarien 600 kr. lön, däraf 180 kr. tjänstgöringspgr,
samt sportler; öfriga notarier 4,000 kr. lön, däraf
1,200 kr. tjänstgöringspgr, samt ålderstillägg såsom
polisdomaren; kanslisterna, en 3,000 kr., däraf
900 kr. tjänstgöringspgr, de två öfriga 4,000 kr.,
däraf 600 kr. tjänstgöringspgr. Stadsfiskalskontoret:
förste och andre stadsfiskalen 3,500 kr., däraf
2,800 kr. lön och 700 kr. tjänstgöringspgr; tredje
stadsfiskalen 3,250 kr., däraf 2,600 kr. lön och 650
kr. tjänstgöringspgr.
B. Länsstyrelserna med landsstaten.
Regeringsorganen i landsorten, tidigare ganska
själfständiga sinsemellan, började under Gustaf II
Adolf ordnas. Ståthållarne, som erhöllo benämningen
landshöfdingar, fingo tillsyn öfver Kronans
uppbördsväsen. Regeringsformen 1634 ordnade
landtregeringen efter enhetlig plan och i nära
samband med centralregeringen samt indelade det
egentliga Sverige i 12 landshöfdingedömen eller
län. Dessas antal och gränser växlade, tills de
i regeringsformerna 1719 och 1720 fastställdes
till 20. Sedermera tillkommo Gefleborgs län 1762,
Värmlands 1779, Jämtlands och Norrbottens 1810, och
hafva länen sedan dess varit 24, utom 1819–25, då
Öland utgjorde ett särskildt län. Länen indelas i 118
fögderier och dessa åter i 519 länsmansdistrikt.
– Den första landshöfdinginstruktionen utfärdades
den 8 jan. 1635. Af de landshöfdingen underlydande
tjänstemännen har landskamreraren funnits sedan 1624,
landssekreteraren längre, landträntmästaren från
1688, kronofogden sedan medeltiden,
häradsskrifvaren från 1500-talets midt och länsmannen redan på
landskapslagarnas tid, alla dock med något skiftande
titlar och uppgifter.
Beslutanderätten i länsstyrelsen tillkommer
landshöfdingen, som dock skall inhämta föredragandens
mening, d.v.s. landssekreterarens i juridiska och
civila ärenden, som handläggas å landskansliet, och
landskamrerarens i kamerala ärenden, hvilka höra till
landskontoret. Föredraganden äger protokollföra sin
afvikande mening. Vid förfall för landshöfdingen
utöfvas länsstyrelsen af landssekreteraren och
landskamreraren samfälldt, »å landshöfdingeämbetets
vägnar», därvid föredraganden har utslagsröst.
Landshöfdingens eller Kungl. Maj:ts
Befallningshafvandes vidtomfattande åligganden äro
förnämligast: att utöfva högsta polismyndigheten i
länet, öfvervaka rättskipningen och verkställigheten
af brottmålsutslag, vara öfverexekutor å landet
och i vissa städer, handlägga ärenden rörande
fångvård, hälso- och fattigvård, sjukkasse-
och sparbanksreglementen, byggnads-, brand- och
hamnordningar samt kommunalstadgar i allmänhet,
indelningsverket, allmänna vägar, gästgifverier,
besvär öfver riksdagsmannaval samt öfver
kommunala val och beslut, statens fastigheter,
grundskatter, markegång, mantalsskrifning, taxering,
kronouppbörden, stämpelpappersförsäljningen,
brännvinstillverkningen och sockerbeskattningen
samt i allmänhet bevaka Kronans rätt, att afgifva
årsväxt- och femårsberättelser samt rapporter om
märkligare tilldragelser.
Landträntmästaren har att mottaga levereringar af
allmänna medel och däraf göra utbetalningar enligt
Statskontorets och Konungens Befallningshafvandes
anordningar, handhafva stämpelpappersförrådet i
länet samt föra nödiga räkenskaper m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:17:28 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rikskal/1908/0334.html
