Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Öpningen - Första Inträdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aldeles oanständigt, och at sedan få honom sådan, som han
nu är beskrifwen, är nesligt. Emedan så skamligt som det är
för en Man, at ej kunna styra sig sjelf, utan låta regera sig
af Hustrun, så oförskämt är det ock af henne, at fara efter
det wäldet, som hwarken GUD, eller Natur ärnat henne - -
Xant.
faller i talet.
Hå ursäckta mey, den som har lust wara Mansens
skotrasa så kan hon wara; men nog lärer jag ackta mig derföre.
Chrys.
En förnuftig Man lärer aldrig begära bruka sin Hustru
som en skotrasa, och en beskedelig Hustru, at aldrig med
sjelftaget wälde wanära sin Man: ty all den öfwermagt, som
en Hustru med wåld tager, länder henne til ingen heder,
utan i alla Förståndigas omdömen til blygd och nesa.
Mar.
Men om Mannen städse morrar och knarrar, som et
osmort hjul, när alt icke är honom i lag, skulle Hustrun då
altid tiga och tåla?
Chrys.
Jag nekar icke, at det ju är swårt, at alt jämt höra
et gnagande i hwar wrå; men jag håller före, at man på
långt skickeligare sätt kan det undgå.
Mar.
Ja jag undrar huru?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
