Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord af J. Johansson fr. Noraskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Hvad först angår anordningen af ifrågavarande handlingar
har befunnits:
att samtliga Riksståndens protokoll för riksdagen 1809–1810
innehålla, förutom de till protokollen afgifna yttranden,
Kongl. Maj:ts propositioner och skrifvelser, motioner, Utskottens
utlåtanden, Rikets ständers skrifvelser äfvensom protokollsutdrag
från Medstånden, allt i tidsföljd i den ordning de till hvarje stånd
inkommit; varande Ridderskapet och Adelns protokoll härutinnan
fullständigast;
att från och med 1810 års urtima riksdag hvarje ståndsprotokoll
omfatta de till protokollen afgifna yttranden samt endast
i korthet innehållet af Kongl. Maj:ts propositioner och skrifvelser,
Utskottens utlåtanden och Rikets ständers skrifvelser jemte
Riksståndens protokollsutdrag och riksdagsbesluten, hvilka handlingar
deremot jemte justitieombudsmannens embetsberättelser och Rikets
ständers revisorers berättelser, dessa sistnämnda dock först från
och med år 1815, äro i fortlöpande tidsföljd fullständigt intagna
i ett särskildt utgifvet ’Bihang till samtlige Riksståndens protokoll’;
att jemväl de inom Riksstånden väckta motioner till och med
1859–1860 årens riksdag finnas i protokollen införda med det
undantag att Borgareståndets protokoll från och med år 1823
endast i korthet angifva innehållet af der väckta motioner, hvilka
i stället fullständigt intagits i särskildt band, kalladt ’Bilagor till
Borgareståndets protokoll’;
att protokollen för 1862–1863 samt 1865–1866 årens
riksdagar äro lika med dem för nästföregående riksdagar med
den skilnad att äfven Ridderskapet och Adelns samt Preste- och
Bondeståndets protokoll endast i korthet angifva innehållet af
motionerna;
att ofvannämnda ’Bihang till samtlige Riksståndens protokoll’
först för 1817–1818 årens riksdag finnes indeladt i 10
samlingar, hvartill sedermera kommit en elfte, innehållande för 1823
samt 1853–1854 årens riksdagar Särskilda Utskotts utlåtanden
samt för de två senaste ståndsriksdagarne de inom Riksstånden
väckta motioner;
att register finnas öfver Ridderskapets och Adelns protokoll
för alla riksdagarne; öfver Presteståndets protokoll för riksdagarne
från och med år 1834; öfver Borgareståndets protokoll för alla
riksdagar utom 1810 års, samt öfver Bondeståndets protokoll för
riksdagarne åren 1809–1810 samt från och med år 1828;
äfvensom öfver bihanget för alla riksdagar, der sådant finnes;
att registren för 1810, 1812 och 1815 årens riksdagar äro
ytterst knapphändiga och innehålla högst få sakrubriker, hvaremot
registren för 1817–1818 samt 1823 årens riksdagar äro något
fullständigare, ehuruväl i synnerhet det senare är upprättadt på
ett sätt, som vållar mycken tidsutdrägt vid begagnandet;
att registret för 1828 års riksdag erhållit den form, som
sedermera bibehållits intill år 1862, då den utvidgning vidtogs att
registret äfven hänvisar till motionerna; samt
att sättet för upptagande af de i samtliga nu omförmälda
register förekommande ämnen vexlar efter de skiljaktiga grunder,
de olika författarne följt vid utarbetandet, hvilket jemte den
omständigheten, att äfven de senare registren innehålla för få
sakrubriker och i stället upptaga flera af hvarandra ofta helt och
hållet oberoende ämnen under någon gemensam allmän rubrik,
såsom exempelvis ’statsreglering’, medför icke obetydliga
svårigheter vid registrens begagnande, särdeles för tiden 1809–1823,
och i hvarje fall nödgar den, som behöfver begagna
riksdagshandlingarna, att med icke ringa tidsförlust göra sig förtrogen
med de särskilda sig emellan olikartade registren.
Beträffande omfånget af det nya register, hvars utarbetande
blifvit ifrågasatt, förekommer, att då det bland riksdagshandlingarna
äfven finnes en del sådana, hvilkas innehåll synes
jemförelsevis betydelselöst, det med skäl torde kunna ifrågasättas, huruvida
registret jemväl bör hänvisa till dylika, men då det på förhand
är omöjligt att afgöra hvilka handlingar, som må varda föremål
för eftersökning, och det på grund deraf blefve ytterst svårt att
på ett någorlunda tillfredsställande sätt bestämma grunderna för
en inskränkning af registrets omfång i nu antydda rigtning, synes
det, för uppnående af det med registret åsyftade ändamål, vara
af vigt att registret lemnar hänvisning till alla
riksdagshandlingarna, dock med undantag af de protokollsutdrag, som
öfverlemnats från det ena ståndet till det andra.
Vidare och då registret bör uppställas på ett sätt, som lemnar
största möjliga lätthet och beqvämlighet vid dess begagnande, synes
det för vinnande af detta mål vara nödigt att detsamma, så vidt
sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta
riksdagshandlingarna låter sig göra, varder gemensamt för alla de
ifrågavarande riksdagarne, upptagna i kronologisk ordning, samt angifver
de särskilda ärendena under tillräckligt specifika sakrubriker, och
torde formulär för registret böra fastställas af Herrar fullmäktige.
Vidkommande slutligen kostnaderna för ifrågavarande
registers upprättande, hvilket, enligt hvad förutses kan, kommer
att kräfva icke ringa tid och möda, är det vanskligt att på
förhand uppgifva desamma. Till ledning för omdömet i detta fall
tillåta vi oss nämna att, enligt hvad förhandlingarna vid sistlidet
års norska Storthing utvisa, för utarbetande och tryckning af ett
generalregister öfver Storthingets handlingar 1814–1869 år 1873
beviljats ett belopp af 4,800 kronor och år 1880 ytterligare 5,000
kronor. Det är på grund häraf antagligt att kostnaden för
arbetets utförande icke kommer att understiga 10,000 kronor, men
då med afseende å arbetets beskaffenhet svårighet möter att
öfverlemna dess utförande åt ett något större antal personer, torde för
nästkommande statsregleringsperiod ett anslag af 3,000 kronor
vara tillräckligt. Som likväl skäl icke torde finnas att till år
1882 uppskjuta arbetets påbörjande, hvilket tvärtom torde böra
ske ju förr desto hellre, är det utan tvifvel önskvärdt att äfven
för innevarande år ett något lägre belopp än det nyssnämnda
varder för ändamålet anvisadt.
Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt få vi uttala såsom
vår åsigt:
1:o att registret, så vidt sådant med hänsyn till anordningen
af de tryckta riksdagshandlingarna låter sig göra, bör blifva
gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne samt omfatta
hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af de
protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet
till det andra;
2:o att registret, efter af Herrar fullmäktige faststäldt
formulär, utarbetas så att början sker med 1809–1810 årens riksdag,
hvarefter arbetet fortsattes riksdag efter riksdag i kronologisk
ordning; börande bokstafstitlarne vara så specifika att registret
lemnar lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda
ärenden, som i samma Kongl. proposition eller utlåtande må
förekomma; samt
3:o att Herrar fullmäktige böra erhålla uppdrag ej mindre
att låta genom lämplig person utarbeta registret än ock att
öfvervaka arbetets utförande, för hvilket ändamål torde till en början
böra till Herrar fullmäktiges disposition anvisas för innevarande
år 2,000 kronor och för nästkommande år 3,000 kronor; lärande,
i händelse Riksdagen på föreslaget sätt beviljar nu ifrågasatta
anslag, Herrar fullmäktige, sedan någon erfarenhet vunnits om
den tid och möda ifrågavarande arbete må kräfva, blifva i
tillfälle att för nästkommande Riksdag framlägga förslag öfver de
ytterligare kostnader, som för arbetets fullföljande må erfordras.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
